Stig Broqvists epos

Detta är Stig Broqvists ursprungliga motion ”Helt paket av åtgärder och ändrat system så pengar ej får styra”.

Denna motion innehåller 56 konkreta att-satser. Stig har varit aktiv i freds-, miljö- och solidaritetsrörelser sedan över 50 år, varav i miljörörelsen sedan mer än 40 år.

 

Motion till Klimatriksdagen 2014 om

Helt paket av åtgärder och ändrat system så pengar ej får styra

 

 

Det är stor skillnad på vad forskningen säger om att det är nödvändigt att ta klimathotet på allvar och den politiska handling, som de styrande visar upp. Det finns åtminstone en opinionsundersökning, som visar att en stor majoritet (68 %) av EU:s befolkning ser klimatförändringar som ett mycket allvarligt problem, viktigare än den ekonomiska situationen. Det är bara fattigdom, hunger och brist på dricksvatten, som folk tycker är allvarligare. En mycket stor majoritet inser att arbetet med att bekämpa klimatförändringarna kan bidra till att skapa nya arbetstillfällen. Majoriteten anser att huvudansvaret för att tackla klimatförändringarna ligger på nationella regeringar, på EU och på företag. (Special Eurobarometer 372: Climate change från juni 2011).

 

De genomgripande förändringar, som krävs, kan upplevas som väldigt svåra, men betänk följande: Om man fortsätter som hittills, kommer vi med mycket stor sannolikhet att tvingas uppleva skördekatastrofer och därigenom enorma flyktingströmmar, så dagens flyktingströmmar skulle komma att framstå som en stilla rännil i jämförelse. Naturkatastroferna blir så omfattande att vi panikartat tvingas till snabba mycket genomgripande åtgärder. Det är mycket bättre att redan nu planerat sätta igång med väl genomtänkta, genomgripande förändringar. Det verkar som om de inflytelserika inom politik, massmedia och ekonomi ser det som mycket allvarligare, om det system, där pengar är avgörande, går under, än om jorden och mänskligheten går under.

 

Klimatförhandlingar

Inför internationella klimatförhandlingar brukar våra politiker framhålla, att de är beredda till åtgärder, som de uppfattar som långtgående, men bara om andra stater också går med på det. Det är helt fel taktik. De åtgärder, som vi menar krävs för att lösa klimatproblemen, innebär egentligen, att man också löser andra miljöproblem och att vi människor får det bättre. Att vägra förbättra sin egen situation för att andra inte vill göra det, blir absurt. Nu kan det naturligtvis vara så att folkets intressen och makthavarnas intressen skiljer sig åt. Även den som bara är inriktad på ekonomisk lönsamhet för egen eller vänners del, borde inse att konsekvenserna av att fortsätta som vanligt blir oacceptabla på lite sikt.

 

Föredöme

Om Sverige skulle gå in för genomgripande förändringar enligt detta förslag, och befolkningen då skulle få en betydligt bättre situation, mindre gifter, renare luft, renare vatten, mindre stress och mer gemenskap, minskad eller avskaffad arbetslöshet och kortare arbetstid, mindre materiellt överflöd, men allt det materiella vi verkligen behöver, skulle det sända chockvågor världen runt. Om ett fullt utvecklat industriland frivilligt ställer om samhället och om folk är nöjda och mår bra, skulle sannolikt många s.k. u-länder se detta som ett föredöme och något att sträva efter. Med smart teknik, ekonomiskt stöd härför och ett annat tänkesätt skulle de kunna hoppa över de misstag av gigantisk miljöförstöring, som alla industriländer gått igenom. Nu har ju många fattiga länder drabbats av omfattande miljöförstöring. Om de fick möjlighet att undvika fortsatt och ökande miljöförstöring samtidigt som folks villkor förbättras, vore det mycket bra.

 

Vi måste kunna svara på ett antal frågor:

Vilka krafter har vi emot oss? De som tjänar stora pengar på den nuvarande ordningen med enorm miljöförstöring, och som tycker att det är viktigare med snabb förräntning av investerat kapital än att försöka hindra klimatförändringar, kommer att vara mäktiga motståndare. De har miljarder och åter miljarder kr att kunna använda till propaganda och förtal, mutor och sabotage. Vi måste vara medvetna om problemen, våga utmana dessa krafter och inse, att vi potentiellt har en överväldigande folkmajoritet på vår sida.

 

Vad är realism? När man framför krav på genomgripande förändringar möts man ofta av förlöjligande påståenden om att kraven skulle vara orealistiska. Tänk på att ekonomiska, juridiska och politiska lagar och regler har skapats av människor och kan ändras av människor, även om det är svårt. Naturlagar däremot kan vi inte ändra, utan dem måste vi anpassa oss till på ett smart sätt. Svårigheter måste vi tackla på ett klokt och genomtänkt sätt.

 

Vad krävs för att få acceptans för ett sådant åtgärdsprogram, som behövs för att rädda klimatet? Det väsentliga är acceptans hos en överväldigande majoritet av befolkningen och inte acceptans hos dem som nu har makten. För att få en sådan acceptans hos befolkningen krävs att alla människor får rimliga levnadsförhållanden, att man kan försörja sig med meningsfullt arbete, med god arbetsmiljö, att man kan få njuta av naturen och att man får tid att umgås med barn och vänner. För att detta ska vara möjligt krävs ett samhälle, som är betydligt mer jämlikt än idag. Man kan också sammanfatta det som att det krävs en rättvis klimatomställning.

 

Ett sådant rättvist samhälle kräver också betydligt mer personal inom välfärd, såsom skola, vård och omsorg, men även inom kulturen. Sådana jobb är inte bara meningsfulla och behövs för människor utan de har också praktiskt taget ingen negativ klimatpåverkan.

 

Ibland ställer journalister frågor av typen: Vad är den viktigaste åtgärden för att rädda klimatet? Det är ungefär lika intelligent som att fråga: Vad är det viktigaste för att baka bröd? Är det mjöl eller vatten eller jäst? På samma sätt, som det krävs flera ingredienser för att baka bröd, krävs det ett helt paket av många olika åtgärder för att lösa klimatproblemet.

 

Åtgärdspaket för rättvis klimatomställning

I ett sådant åtgärdspaket för rättvis klimatomställning krävs omställning både av jordbruk, trafik, energi, bostäder, industrin. Politiker har ibland uppmanat enskilda att ta sitt ansvar och köpa ekologisk mat. Det blir ett hån mot de fattiga, som inte har råd med ekologisk mat, som ju oftast är dyrare, särskilt med tanke på att samma politiker har försämrat villkoren för arbetslösa och sjukskrivna. De politiker som tar klimathotet på allvar måste besluta om total omställning av hela jordbruket till ekologiskt inom rimlig övergångstid, t.ex. 10 år, och besluta om allt som hör till såsom motsvarande krav för import och ordna så att det blir ekonomiskt rimligt både för bönder och för konsumenter. Köttkonsumtionen behöver minska, speciellt orimligt är det med sojabönor o.dyl. från fjärran länder som djurfoder.

 

All energianvändning liksom alla transporter har en viss miljöpåverkan även de förnybara energikällorna och transporter som drivs av förnybara energikällor. Den mest miljö- och klimatvänliga kilowattimmen är den som inte behöver förbrukas eller den transport som inte behöver utföras. Det gäller alltså att minska transportbehovet och att minska energiförbrukningen. De flesta åtgärdsförslag i övrigt är ganska självklara för den insatte. Åtgärdsförslagen återfinns i attsatserna nedan.

 

Ett statligt företag driver naturligtvis den politik regeringen önskar. Annars skulle regeringen ge nya ägardirektiv till företaget och om inte det hjälper, byta ur generaldirektören. Det är en skandal, att det statliga företaget Vattenfall släpper ut mer växthusgaser än hela Sverige och köper in sig i eller köper upp energiföretag, som använder fossila bränslen. Vattenfall borde gå i spetsen för en energiomställning.

 

Åtgärdsförslaget i attsats 21 kräver en kommentar: Åsa Romsson (mp) sade en gång att man måste höja bensinpriset ordentligt för att bidra till klimatomställning, men hon tillade att det inte kostar så mycket för en familj, inte mer än vad kollektivtrafiktaxan gått upp. Om kollektivtrafiktaxa och bensinpris höjs lika mycket bidrar det inte alls till någon klimatomställning. Det krävs istället avsevärt större ökning av bensinpriset, troligen ökning med flera hundra procent för att även de rika, som ju kör mest bil, ska minska sin bilkörning påtagligt. Det skulle drabba rika och fattiga väldigt olika. Det borde drabba fattiga och rika lika. Ett tänkbart sätt att lösa den saken vore att man kan få inkomstberoende rabattkort för bensinköp, så den fattiga betalar mindre bensinskatt. För att hindra hamstring och svartförsäljning, skulle den mängd, som man får köpa till rabatterat pris begränsas beroende på behovet, t.ex. beroende på närhet till kollektivtrafik, till förskola, till affär m.m. Förbättras kollektivtrafiken påtagligt, så minskar behovet, som omprövas t.ex. en gång per år. Med denna metod klarar sig glesbygden på ett rättvist sätt. Alla glesbygdsbor är inte lika. T.ex. skulle en person med mycket hög inkomst, som jobbar i storstan men valt att bosätta sig 10 mil från jobbet i vacker miljö och bilpendlar, inte få någon rabatt. Avsikten med förslaget är att det ska kosta så mycket för sådana personer, att han flyttar på jobbet, på bostaden, utför distansarbete eller övergår till att cykla några km till kollektivtrafik istället för att ta bil.

 

Åtgärdsförslaget i attsats 33 kräver också en kommentar. I folkomröstningen 1955 om högertrafik röstade över 80 % nej. Tolv år senare infördes högertrafik utan några märkbara protester. Hur var det möjligt? En del ser det som ett exempel på att politikerna struntar i folkomröstningar, men det är helt fel. Det var ingen allmän konservatism, som fick en förkrossande majoritet att rösta nej. Folk var helt enkelt rädda för blodbad på vägarna. Man tänkte att i en kritisk situation har en del lärt det nya högertrafikbeteendet, medan andra reflexmässigt faller tillbaka i vänstertrafikbeteende och så smäller det. Politikerna tog oron på allvar och genomförde den största statliga informationskampanjen i Sveriges historia. Det var inte bara schlager som ”Håll dig till höger Svensson ….” utan detaljerad information som kom gång på gång om hur man gör i alla möjliga trafiksituationer. Dessutom infördes hastighetsbegränsningar med enormt låga farter under en övergångstid och sedan permanenta hastighetsbegränsningar. Tidigare hade vi haft fri fart utanför tättbebyggt område. Motorskribenter hade påstått att hastigheten inte har någon betydelse för olyckorna, trots att varje fysiklärare kan bevisa att påståendet var lögn. Människor kände sig därför lugna och det inträffade ingen olycka med personskada första dagen och ingen dödsolycka på några dagar efter högertrafikomläggningen. Betänk då att tidigare dog i genomsnitt tre personer per dag i trafiken. Idag dör mindre än en per dag i genomsnitt i trafiken. Idag behövs en lika omfattande informationskampanj, men nu för att informera dels om varför en omställning är nödvändig och dels om hur man klarar alla möjliga praktiska situationer på ett klimatsmart sätt.

 

Åtgärdsförslaget i attsats 47 kräver också en kommentar. Sådana tekniska saker som behövs för klimatomställning kan t.ex. vara tåg, spårvagnar, trådbussar, biogasbussar, cyklar, solceller, vindkraftverk, energisnåla vitvaror, värmepumpar, mottrycksgeneratorer m.m. Många tror, att bilindustrin bara kan producera bilar, men det visas tydligt i den utmärkta boken ”Slutkört” av Lars Henriksson att det inte stämmer. År 1941 förbjöds tillverkning av privatbilar i USA i princip över en natt. Då var det för att tillverka krigsmaterial. Nu behövs det för en rättvis klimatomställning och för att överleva på jorden.

 

Tillväxt

Vi skulle få det bättre, vi skulle fortsätta räkna BNP, men sluta använda BNP som ett mått på välfärd, sluta ha ekonomisk tillväxt, det vill säga procentuell ökning av BNP, som ett mål för samhällsutvecklingen. Vi måste föra fram en vision om hur detta skulle kunna gå till. Om Sverige skulle ta dessa förslag på allvar och snabbt genomföra en rättvis klimatomställning med satsning på järnvägstrafik med upprustad järnväg, energibesparande teknik, solenergi men även betydligt mer personal i skola, vård, omsorg och kultur, så skulle vi förmodligen få en kraftigt ökad BNP, d.v.s. kraftig ekonomisk tillväxt under några år. När vi sedan har energisnål teknik och hållbara produkter utan inbyggt slitage, kan produktionen minska, d.v.s. BNP minskar och den ekonomiska tillväxten blir negativ, samtidigt som vi människor får det bättre.

 

Om nödvändigt utmana mäktiga ekonomiska intressen.

Det krävs att människors behov och hänsyn till naturens begränsningar går före kraven på ekonomisk lönsamhet, snabb förräntning av investerat kapital, storföretags profit, rikas girighet eller vad man vill kalla det. Om regering och riksdag tar klimatfrågan på allvar måste människors behov och mänsklighetens långsiktiga överlevnad prioriteras före ekonomiska vinstintressen. Caremaskandalen visade att vinstintressen fungerar dåligt i vården. Tågkaoset visar att vinstintressen inte fungerar i tågtrafiken. Hästköttskandalen visade att vinstintressen fungerar dåligt också i annan verksamhet.

 

New Public Management

Inom offentlig verksamhet, t.ex. skola, vård och omsorg, har man sedan 90-talets början infört ekonomiska styrregler som ska likna marknadsmekanismer. Inom skolan har man elevpeng, som t.ex. gör att pengarna till en tvåparallellig grundskola med i genomsnitt 17 elever per klass inte räcker till lärarlönerna utan man tvingas ha mer än 30 elever i en del klasser. Tidigare regler sade att en klass delas i två om den är större än 25 i lågstadiet och 30 i högre stadier och staten betalar lärarlöner. En rektors viktigaste uppgift numera är inte att undervisningen ska fungera bra, utan att skolans budget ska gå ihop. Vårdinrättningar kan få betalt efter hur många patienter som kommer, varför en patient som får omfattande och rejäl vård är olönsam, medan en som skickas hem för tidigt, åter insjuknar och kommer tillbaka fler gånger är lönsam. Det kan också handla om poliser, som måste uppfylla viss kvot av nykterhetskontroller och genomför dem dagtid så det går fortare i stället för lördagskvällar, då de skulle ta fast flera rattonyktra förare. När budget måste hållas har miljökontor inte råd att göra de miljökontroller, som skulle behövas. Skottland har regionalt självstyre bl.a. inom sjukvård. När Skottland för 10-15 år sedan slopade New Public Management och lät deras motsvarighet till hälso- och sjukvårdslagen styra sjönk dödligheten med 12 %. I Sverige ser man att de allra flesta av riksdagens 16 miljömål inte kommer att uppfyllas, eftersom pengarna alltid går före. New Public Management är ingen naturlag utan kan avskaffas, om den politiska viljan finns.

 

De genomgripande åtgärder och livsstilsändringar, som krävs för att rädda klimatet kommer knappast att accepteras av de breda folklagren, om nedmonteringen av välfärden fortsätter, om otryggheten fortsätter att öka, om massarbetslösheten och förnedringen av arbetslösa fortsätter. För att få acceptans och till och med entusiasm i breda folklager krävs att behandlingen av sjuka och arbetslösa blir värdig, att alla kan få meningsfullt arbete med fast anställning, god arbetsmiljö och en lön så man slipper oroa sig för sin privata ekonomi. Med andra ord det krävs ett samhälle som är betydligt mer jämlikt. Det gäller att minska på arbetstiden och dela på jobben, minska stressen och därigenom minskar utbrändheten och andra sjukdomar.

 

Aktiebolag fungerar som ett sätt att få pengar till företag, men bara om de ger tillräckligt hög avkastning till aktieägarna. Ett företag, som tillverkar det som verkligen skulle behövas för en klimatomställning och som går ihop men inte ger tillräckligt hög vinst får inga pengar av aktiemarknaden. Även lönsamma företag, som tillverkar det som behövs, tvingas av aktiemarknaden slå igen och verksamheten flyttas dit där lönsamheten är större, men ofta blir arbetsmiljön och utsläppen till omgivningen avsevärt värre. Om det blir en allvarlig miljökatastrof går företaget i konkurs och företag och ägare vältrar över kostnaderna på samhället. Om man ändrar aktiebolagslagen, så aktieägarna tvingas betala, skulle förmodligen de flesta sälja sina aktier i företag som förstör miljön och därmed skulle värdet på sådana företag sjunka kraftigt.

 

Ibland hör man folk säga att dessa miljöåtgärder är nog bra, men de är orealistiska, ty det går inte att få fram pengar till det. Det är som om folk aldrig hört talas om bonusar och fallskärmar och mångmiljardvinster i vissa storföretag. Det finns pengar i samhället, men de har hamnat i fel fickor. Kommuner kan ta pengar från stora vägbyggen, från onödiga skrytbyggen och från onödigt många och orimligt höga chefslöner. Kommuner och landsting kan också höja skatten och ibland är det nödvändigt, men det har nackdelen att det också drabbar lågavlönade. Har man makt över staten kan man göra betydligt mer. Man kan höja grundavdraget rejält och skärpa progressiviteten åtminstone till nivån från 1980 så skatten höjs kraftigt för de rika men sänks för de fattiga. Skatten måste naturligtvis av rättviseskäl vara lika vid viss inkomst oberoende av om inkomsten kommer från förvärvsarbete, pension, sjukpenning eller a-kassa. Man kan införa en kraftigt progressiv bolagsskatt, så pengar tas från storföretags mångmiljardvinster utan att det drabbar fattiga småföretag. Man kan införa kraftiga skatter på miljöförstöring och subventioner av det miljövänliga. Det mest miljöskadliga ska naturligtvis förbjudas med mycket kraftiga straff för miljöbrott.

 

Ekonomiskt system

När man talar om att ändra systemet så pengar inte längre ska få styra, kommer man inte ifrån ordet kapitalism. Jag försöker ofta undvika ordet för att det är så känsloladdat och för att det ofta missuppfattas. Om man med kapitalism menar privat ägande av produktionsmedel blir det lite konstigt. Om man då är emot kapitalism, är man då mot familjejordbruk eller mot en snickare, rörmokare e.dyl., som har ett eget företag med sig själv eller någon enstaka till som utför arbetet? Nej, det vore orimligt. Blir allt bra, om företag förstatligas? Nej, det visar väl tydligt det statligt ägda Vattenfall. Om man i stället med kapitalism menar ett system, där ekonomisk vinst för kapitalägarna är avgörande för vad som produceras, hur mycket och hur det produceras, blir det självklart att man måste vara emot kapitalismen. Att rädda klimatet, ta hänsyn till naturens begränsningar och människors behov måste vara det avgörande i stället för pengar och lönsamhet. Företag, som följer dessa nya regler, kan få fortsätta i privat ägo. Däremot bör företag, som vägrar följa nya miljö- och klimatregler eller som saboterar folkförsörjningen, förstatligas. Ska de exproprieras eller ska ägarna få betalt? De bör få betalt vad företaget är värt, men från det måste man dra den miljöskuld företaget orsakat. Det kan tänkas, att de skador på människor och miljö som företaget orsakat i Sverige eller i andra länder eller i världshaven är större än företagets värde.

 

 

Mot ovanstående bakgrund yrkar jag att Klimatriksdagen till regering och riksdag framför följande krav:

 

Allmänna krav:

1. att ta forskares varningar om katastrofala klimatförändringar på allvar, åstadkomma en rättvis klimatomställning och drastiskt minska utsläppen av växthusgaser till noll så snart som möjligt.

2. att Sverige omgående startar denna omställning oberoende av andra länder, eftersom den kan göras så det blir till fördel för invånarna i Sverige.

3. att omställningen ordnas på ett socialt hållbart sätt, så det inte går ut över de fattiga varken i Sverige eller i fattigare länder.

4. att alla de arbetsuppgifter, som behöver utföras för denna omställning, fördelas så att alla, som kan och vill arbeta, får ett meningsfullt arbete.

5. att det för en sådan rättvis klimatomställning krävs ett helt paket av åtgärder för att lyckas bl.a. följande:

6. att sluta använda skällsord som ”orealistiskt” om förslag, som naturvetenskapligt är fullt möjliga, men strider mot ekonomiska, politiska eller juridiska regler, vilka ju faktiskt är möjliga att ändra.

 

Krav kring jordbruket

7. att riksdagen beslutar att hela jordbruket inom en viss rimlig övergångsperiod, t.ex. 10 år, helt ska gå över till ekologisk odling.

8. att motsvarande krav ställs på import av livsmedel, så jordbrukskemikalier, som förbjudits i Sverige, inte får ha använts på importerade produkter.

9. att de styrande ser till att de ekonomiska villkoren blir rimliga både för bönder och konsumenter vid en sådan omställning av jordbruket.

10. att praktisk utbildning i ekologisk odling på betald arbetstid ordnas både för bönder och sådana som vill ägna sig åt lantbruk.

11. att spekulation i markpriser hindras bl.a. genom att innehav av jordbruksmark kopplas till brukarplikt och att skogsbolag förbjuds att köpa jordbruksmark.

12. att upphöra med import av proteinrikt djurfoder av typ fiskmjöl och sojabönor.

13. att Sverige åter ska kunna vara självförsörjande på livsmedel och ha beredskapslager som räcker åtminstone ett par år.

 

Krav kring trafik:

14. att transportbehovet minskas kraftigt bl.a. genom att frihandelsdoktrinen ersätts med en närproduktionsprincip, vilket innebär att huvuddelen av livsmedel och andra dagligvaror närproduceras.

15 att transportbehovet minskas kraftigt bl.a. genom att samhällsservice såsom t.ex. affärer, skolor, förskolor, vårdcentraler, bibliotek i betydligt högre grad än nu ska finnas nära där folk bor både i städer och på landsbygd

16. att transportbehovet minskas kraftigt bl.a. genom att arbetsplatser ska ordnas närmare där folk bor.

17. att en mycket stor del av den trafik, som ändå behövs, måste överföras från bilism och flyg till miljövänlig kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik.

18. att denna omläggning ska ske genom en lämplig kombination av åtgärder, som begränsar bilismen och flyget, genom åtgärder, som förbättrar kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik, och genom bättre information.

Exempel på åtgärder enligt punkt 18 för att begränsa bilismen i kombination med andra åtgärder:

19. att byggandet av nya stora vägar, t.ex. Förbifart Stockholm och andra motorvägar, omgående upphör.

20. att långtradartrafik förbjuds, där man har fungerande järnvägstrafik eller miljövänlig sjöfart som alternativ för godset.

21. att skatter på bensin och diesel behöver höjas med flera hundra procent men kombineras med åtgärder, som gör att det drabbar fattiga och rika lika mycket, t.ex. genom inkomstberoende och behovsberoende rabattkort.

22 att trafikövervakning och straff för hastighetsöverträdelser och andra trafikbrott skärps kraftigt, eftersom hänsynslösheten i trafiken både hotar människors liv och bidrar till ökad bilism och därmed ökat klimathot.

23. att farthinder byggs vid alla skolor, förskolor och vårdcentraler.

24. att inrikesflyget förutom till övre Norrland och till Gotland avvecklas.

25. att så kraftiga skatter läggs på flygbränsle och/eller landningsavgifter att flyget i övrigt minskar mycket kraftigt.

Exempel på åtgärder enligt punkt 18 för att förbättra miljövänlig trafik i kombination med andra åtgärder:

26. att underhållet av järnvägen omgående återtas i offentlig regi och att tillräckligt många yrkeskunniga reparatörer blir fast anställda, så vi snarast återfår en fungerande järnvägstrafik.

27 att privatiseringslekstugan i järnvägstrafiken upphör och snarast återgår i offentlig regi med samlat ansvar både för tågtrafik, järnvägsstationer m.m.

28. att det ska vara möjligt att köpa kollektivtrafikbiljetter både via mobiltelefon, internet, telefonbeställning, automater och manuellt över disk i varje kommun, där det finns järnvägstrafik och att det även ska gälla utlandsbiljetter.

29. att det återigen ska bli möjligt att pollettera cyklar och resgods på tåg, att det ska finnas mer plats för bagage på tåg och att det åter ska vara möjligt att skicka expressgods. .

30. att det i kollektivtrafik ska vara hög turtäthet, korta bytestider och lägre taxor, så kollektivtrafik alltid blir billigare än bil även om flera samåker i bilen.

31. att lokal kollektivtrafik ska vara avgiftsfri.

32. att cykelbanor byggs ut, så cyklar kan komma fram snabbt och säkert både i stad och på landsbygd.

Exempel på åtgärder enligt punkt 18 för att förbättra informationen i kombination med andra åtgärder:

33. att det behövs en lika omfattande statlig informationskampanj, som den största i Sveriges historia, nämligen den inför högertrafikomläggningen, men denna gång för att förklara för allmänheten dels varför en klimatomställning både av trafiken och samhället i övrigt är nödvändig och dels hur man klarar alla praktiska vardagsproblem på ett miljövänligt sätt.

34. att lättillgänglig information om miljövänlig kollektivtrafik, linjesträckningar, tidtabeller, närmaste hållplatser ska finnas på alla järnvägsstationer, hållplatser, bibliotek, sjukhus, skolor, andra offentliga instanser, många affärer o.dyl.

35. att det i minst en järnvägsstation i varje kommun ska finnas en utförlig karta över centralorten och en karta över hela kommunen, där man lätt kan hitta alla gator och vägar, offentliga byggnader, parker och naturområden m.m. och hur och när man med kollektivtrafik kommer dit och tillbaka.

36. att det vid varje hållplats och pendeltågsstation ska finnas en karta över närområdet.

 

Ytterligare trafikkrav:

37. att det för den biltrafik, som ändå behövs, trots alla åtgärder i attsatserna 14 – 36, ordnas så de kan drivas mycket energisnålt och med något förnybart drivmedel, vare sig det blir miljövänlig el, biogas av avfall eller skogsråvara, eller annat, som verkligen blir miljövänligt.

38. att biobränslen, som produceras genom att utnyttja åkrar, som behövs för att alla även de fattiga ska kunna äta sig mätta, snarast avvecklas.

39. att biobränslen, som produceras genom att utnyttja regnskog eller tar ut så mycket organiskt material ur skogar, att skogarnas ekosystem hotas, snarast avvecklas.

 

Krav kring husuppvärmning:

40. att byggnormer ändras så att nybyggda bostäder och andra hus måste byggas, så att de blir avsevärt mycket energisnålare och miljövänligare än dagens hus.

41. att befintliga bostäder renoveras så det inte blir lyxrenovering utan att de blir energisnåla och miljövänliga.

 

Krav kring elproduktion:

42. att huvudkravet på produktion, distribution och konsumtion av el, ska vara att utnyttja så energisnål teknik som möjligt utan att i övrigt förstöra miljön.

43. att den el som behövs ska framställas med sådan förnybar teknik, t.ex. sol, vind, redan utbyggd vattenkraft, som har minimal miljöbelastning.

44. att ändliga energikällor, kärnkraft och fossila bränslen avvecklas så snart som möjligt.

45. att staten genom ägardirektiv och eventuellt även genom byte av generaldirektör tvingar det statliga bolaget Vattenfall att sluta med fossila bränslen och kärnkraft och aktivt driva på för en energiomställning enligt attsatserna 42 – 44.

 

Krav på industrin:

46. att all processindustri åläggs att ta tillvara överskottsenergi till el med mottryckskraft och/eller i fjärrvärme eller på annat sätt utnyttja överskottsvärme, under förutsättning, att det kan ske energieffektivt med hänsyn till produkternas livscykelanalys och miljövänligt i övrigt.

47. att bilindustrin ska åläggas att gå över till att massproducera sådana tekniska saker som behövs för en klimatomställning.

48. att industrin i övrigt åläggs att successivt ställa om produktionen till sådant som behövs för att människor ska kunna leva bra på jorden även i framtiden.

 

Övergripande krav på samhällsekonomin:

49. att det är orimligt att ha ekonomisk tillväxt som ett mål för vårt samhälle.

50. att människors behov och hänsyn till naturens begränsningar måste gå före kapitalägares krav på snabb förräntning (vinst, avkastning, profit eller vad man vill kalla det) av investerat kapital.

51. att i offentlig verksamhet såsom skola, vård, omsorg, färdtjänst, kollektivtrafik m.m. ska skollag, socialtjänstlag, läkaretik, miljö- och klimatmål vara styrande och prioriteras före budgetmål, och allehanda marknadsliknande målstyrande räkneregler.

52. att en rättvis klimatomställning organiseras så att alla som kan och vill arbeta, ska få meningsfullt arbete, och att man delar på jobben, minskar arbetstiden, så alla får en rimlig arbetsbelastning.

53. att aktiebolagslagen ändras så aktieägare blir betalningsskyldiga för skador på klimat, miljö och människor, som företaget orsakar, vare sig i Sverige eller i andra länder.

54. att man för att få pengar till alla dessa åtgärder för att rädda klimatet ska ta pengarna där de finns, det vill säga från stora vägbyggen, från storföretags mångmiljardvinster, genom kraftigt progressiv beskattning och beskattning på resursslöseri.

55. att företag, som producerar sådant som verkligen behövs och som inte går med förlust, inte ska få läggas ner.

56. att företag, som vägrar följa lagar eller som saboterar folkförsörjningen, ska kunna förstatligas.