Under förmiddagen idag (söndag 8/6) avslutades klimatriksdagens slutröstning i pampiga Värmekyrkan i Norrköping. Rösterna ska nu räknas tillsammans med de röster som inkommit från distansröstare igår kväll. Klockan 13 presenteras de framröstad motionerna på torget framför kyrkan och överlämnas sedan till de närvarande riksdagspartiernas representanter. Samtliga partier förutom Moderaterna och Sverigedemokraterna kommer vara på plats.

Ersätter motionerna 123, 136, 159, 179, 185

MOTION 310: Kriminalisera ekocid vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag


Vi vill att Klimatriksdagen framför till Sveriges folkvalda att de aktivt ska arbeta för att massförstörelse av naturen, ekocid, kriminaliseras i internationell lagstiftningen vid Internationella brottsmålsdomstolen i Haag.

 
Ekocid avser storskalig skadeverkan på miljö. Det gäller till exempel;
– Storskaliga landskapsförändringar som leder till rubbning eller omintetgörande av livsmiljö för flora och fauna.
– Omfattande förorening, oavsett om den sker avsiktligt eller ej.

Exempel på ekocid:
– Regnskogsskövling
-Fracking och brunkolsutvinning
– Antropogen klimatpåverkan

Problem
Över hela jorden utarmas ekosystem – isar smälter, hav fylls av plast, skogar ersätts av plantager. Stora ekonomiska värden investeras i projekt som medför irreparabla skador på livsmiljöer. I Sverige pågår prospektering bl a för utvinning av skiffergas som förorenar mark och vatten. Idag är ekocid är ett brott i krigstid medan motsvarande handlingar inte är brottsliga för t.ex. företag som bedriver näringsverksamhet. Förstörelsen fortsätter och vi förmår inte stoppa den med nuvarande lagstiftning. Vi måste därför ändra på spelreglerna.

Det är inte längre tillräckligt att företag och andra aktörer kommer undan med att köpa sig fria från ansvar. I dag beräknas de eventuella skadeståndsanspråk ett företag kan få på sig för att ha orsakatmiljöförstörelse endast som en försumbar utgift i det stora hela. Tyvärr är det också så att ansvariga företag undviker ansvar genom att försätta sig i konkurs när det är dags att städa upp. Kvar blir de som lever i den förstörda miljön som saknar möjlighet att söka sig någon annan stans.

Varför måste vi kriminalisera ekocid?
Vi måste införa lagstiftning som förbjuder sådan verksamhet som anses vara så farlig för människor, djur och natur, nu eller i framtiden att vi inte kan låta kommande generationer dras med de potentiella skadeverkningarna.

Ta ansvar
Genom att reducera naturen till det ekonomiska värde den kan tänkas ha för människor blir den indirekta slutsatsen att naturen inte har något inneboende värde. Vi förleds på så sätt att tro att den ena ”naturresursen” kan ersättas av en annan när den är förstörd. Detta tycker vi är fel. Genom att prissätta naturen fjärmar vi oss ifrån att tro på naturensinneboende, icke mätbara värde och främjar det i vår kultur som reducerar naturen till kronor och ören. Naturen är mer än kronor och ören. Vi vill därför återta ansvaret för vår framtid genom att kalla omfattande miljöförstörelse vid dess rätta namn: ekocid.

Ange tonen för framtiden
Vi bryr oss. Vi värnar naturen och vi kan inte se annat än att vi har ett ansvar att skydda vår natur. Vår övertygelse är orubblig: jordens ekosystem behöver ett starkt skydd i internationell lag. Vi är inte i första hand motståndare eller demonstranter mot de aktörer som inte respekterar naturens inneboende värde. Vi är med hela våra hjärtan förespråkare FÖR naturens inneboende värde. Vi värnar och respekterar det. Vi ärver inte jorden, vi lånar den av våra barn och barnbarn.

Skapa positiva incitament
Syftet med lagförslaget är inte att straffa företagsledare, utan att skapa incitament för storföretag att ta sitt ansvar. På så vis vill vi främja ett långsiktigt hållbart företagande som stärker ekosystemens hälsa istället att förstöra den. En lag om ekocide skulle innebära ett märkbart skifte i företags riskanalyser rörande kontroversiella projekt och därigenom stödja kloka och långsiktiga beslut. I en värld där ekocid är kriminaliserat och inte ses med blida ögon kommer företagens vinstintressen inte stå oemotsagda. Avsikten med att kriminalisera ecocide är att förebygga och förhindra att vinstdrivande aktörer tillåts orsaka ecocide.

Hur skulle en ekocidlag göra skillnad?
Genom att hålla företagsledare, regeringschefer och företrädare för såväl banker som statliga institutioner personligt ansvariga för de konsekvenser som följer av deras beslut kan den onda cirkeln brytas. Detta är själva nyckeln. Ingen vill avtjäna fängelsestraff. Genom att t.ex. hålla en VD för ett företag personligen ansvarig (istället för att ansvaret omfattar företaget som juridisk person) kan vi bryta den negativa spiralen av miljöförstörelse. En VD som ombeds att verkställa beslut som skulle innebära ödeläggelse av naturen ställs inför ett val: antingen går hen bolagstyrelsen till mötes och riskerar att hamna i fängelse eller att ”ordervägra” med hänvisning till ecocide-lagen. På så sätt kan vi stötta beslutsfattare att fatta kloka, långsiktiga och miljövänliga beslut som är alla till gagn.

Vad krävs?
För att ekocid ska kriminaliseras krävs en stark folklig opinion. Klimatriksdagen är en folkrörelse med stort inflytande som kan komma att bli helt avgörande. Det skulle vara en mycket viktig opinionsyttring om Klimatriksdagen lyfter fram detta förslag till de svenska
beslutsfattarna .

Opinionen för att kriminalisera ekocid växer snabbt. Under 2013 lyckades ett initiativ organiserat av EU-medborgare samla över 100.000 signaturer (www.endecocide.eu)

Sveriges historiska roll som pionjär
Sverige var ett föregångsland i den tidiga miljörörelsen. Vid öppningsanförandet på den första FN-konferensen om hållbar utveckling som ägde rum i Stockholm 1972 karakteriserade dåvarande statsminister Olof Palme användandet av agent orange i USA:s krigsföring i Vietnam som ”ett brott som ibland kallas för ekocid” (avseende det s.k. ”agent orange”). Samtidigt demonstrerade 7,000 svenskar för att ekocid skulle förbjudas i lag och gav sitt fullhjärtade stöd för att det skulle erkännas av det internationella samfundet som ett brott i såväl fredstid som i tid av krig. Fem år senare 1977 kom en la som förbjöd ekocid i som en del av krigföring men ekocid är fortfarande idag inte klassificerat som ett brott i fredstid. Vi menar att det är helt absurt att ekocid är förbjudet i krig men inte i fred.

Nästa år, 2015, revideras Romstadgan. Vi vill att Sveriges förtoendevalda föreslår att ecocide ska kriminaliseras, jämte  krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter. Sverige besitter makten, i egenskap av sitt medlemssskap i FN, att lägga fram ett sådant förslag. Vidare krävs att 80 länder stöder förslaget för att ecocide ska bli internationell lag. (se https://eradicatingecocide.com/)

Så här drygt 40 år efter att Olof Palme höll sitt öppningsanförande på den första FN-konferensen om hållbar utveckling kan svenskarna förnya sitt löfte att stå upp för våra ideal. Genom att begära att ekocid kriminaliseras när Romstadgan ska revideras under nästkommande år kan vi fullfölja den resa som påbörjades i Stockholm för drygt fyrtio år sedan.

Om vi lyckas blir ekocid ett brott mot freden – reglerat i Romstadgan – jämte redan nämnda krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter. Mer konkret skulle detta betyda att de personer som fattar beslut som leder till ekocid hålls personligen ansvariga inför Internationella Brottsmålsdomstolen i Haag, på samma sätt som redan är fallet för krigsförbrytare. Precis som krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter idag med självklarhet betraktas som inte bara som brottsliga handlingar utan som något som väcker världssamfundets avsky, måste också ekocid kriminaliseras.

Konkreta lösningsförslag:
– Sverige blir en förespråkare av en internationell ecocide-lagstiftning.
– Sprida kunskap och mynta begreppet ecocide (se https://www.eradicatingecocide.com samt https://www.endecocide.eu)
– Fullständig genomgång av faktaunderlag och Carbon Major-rapporten (se https://carbonmajors.org)


Författare: Niklas Bruce (f.d. motion 179), Sofie Rydelius (f.d. motion 185), Frej Nicolaisen Sidén (f.d. motion 159, Anders Tivell (f.d. motion 136) och Anita van Doorn (f.d. motion 123)
 

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.

MOTION 221: Inför marknadsintegrerad demokrati

Jag vill att Klimatriksdagen ska framföra krav om att tekniker ska utvecklas och utvärderas för att göra det möjligt för medborgare och konsumenter att rösta kvantitativt om hur momsen bör differentieras. Framför allt bör det utredas om sådant mera dynamiskt system kan ha radikalt positiva konsekvenser för styrning av ekonomin ur hållbarhetsperspektiv.
 

Mitt förslag innebär i princip att samma person kan både agera som egennytto-maximerande konsument och samtidigt avge en röst om hur prisförhållandena borde vara för att det individuella konsumtionsbeteendet skulle leda till bästa samhällsnytta. På sikt bör detta förväntas leda till egennytta och samhällsnytta närmar sig varandra, vilket väl bör betyda uthålligt samhälle.

För denna decentraliserade direkt-demokrati, som jag vill kalla marknadsintegrerad demokrati, använder man helt enkelt momsen som dynamiskt kvantitativt styrinstrument för ekonomin. Man kan göra det i princip utan att förändra den totala mängden uppburen skatt. Det kan bli verksamt då momsen blivit så hög som 25 %; se exemplet på omstående sida. Denna form av demokrati avser att innebära väsentligt större dynamik och känslighet, motsvarande den gränslösa dynamik som faktiskt automatiskt existerar i marknadsekonomier, lokalt såväl som globalt.
Många människor besväras av att ständigt på grund av prisförhållandena inte ha möjlighet bete sig bättre än att göra individuella val som visserligen maximerar egennyttan, åtminstone för stunden, men som i större perspektiv kanske rent av är skadliga. Uppgivet brukar man ursäkta med att säga att ’ekonomin styr’. Upplevelsen av (t.ex) sådana motstridiga intentioner kallas för ’kognitiv dissonans’.

Marknadsmisslyckanden uppstår då egennyttan styr ekonomin men leder till annat än optimal samhällsnytta. Demokratiskt beslutsfattande bör väl vara den kraft som mest har potential att korrigera marknadsmisslyckanden.

Den icke-destu-mindre upplevda frånvaron av effektiva instrument för att styra ekonomin i ’hälsosam’ riktning leder till att generaliserat missbruk av jordens resurser lätt uppfattas som den enda giltiga logiken, trots uppenbarligen ohämmad exploatering kombinerad med total blindhet för konsekvenser. Allt annat får lätt karaktären av flummigt önsketänkande.

Som avses framgå av exemplet (se fig) så kan det finnas lösning på detta dilemma, nämligen en typ av ekonomisk demokrati som verkar decentraliserat direkt på marknaderna. Man skulle kunna kalla det ’marknadsintegrerad demokrati’.

Det kan dock även finnas starka icke-klimatrelaterade argument till differentiering av momsen. För dessa fall bör försiktighet prioriteras. Vi vill ej på något sätt förhastat stimulera till ökad klimatskadlig verksamhet. Bl.a därför bör forskning användas för att visa vilka effekter som förslaget verkligen kan förväntas ha, och om de går att påverka kvalitetsmässigt.

Kanske leder det till radikala miljöförbättringar (externaliteter internaliseras generellt), mer deltagande attityder och engagemang, demokratin blir gränsöverskridande, mer positiv syn på människans möjligheter, reklamen blir mer meningsfull, mer trovärdigt samhällskontrakt med självklar efterlevnad, etc. Dock hela tiden med risk för att det ’slår fel’, vilket ju ligger i demokratins natur och därför kräver vederbörlig ömsesidig respekt.

Författare: Gunnar Nilsson, Klimataktion Uppsala

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.

Appendix: Mer konkret beskrivning
En röstande som känner sig ha de specifika kunskaperna och engagemanget för att göra en bedömning om hur momsen bör justeras mellan olika varor eller varugrupper väljer ut ett antal alternativ för relativ poängsättning. De givna poängen normaliseras automatiskt (så att summan = 1). Då en sådan normaliserad vektor multipliceras med antalet alternativ i jämförelsen erhålles i stället poäng omkring 1 för respektive alternativ. Då i sin tur dessa värden kring 1 multipliceras med en given momssats erhålles en justerad moms. En vidare utveckling kan vara att ta hänsyn till att volymen varor beträffande respektive alternativ kan variera.

En väsentlig poäng är att normaliseringen gör det möjligt att beräkna medelvärden för varje produkt på individuella bedömningar och sålunda erhålla demokratiskt relevanta samlade bedömningar. Sådana resultat kan användas även i vägledande syfte för att ta reda på vad opinionen är. Som exempel visas i figuren nedan utdrag ur processen för sådana beräkningar för fallet stormarknad med avdelningar för bil, båt, cykel (som hos Biltema). Notera ursprunglig ”plattskatt” på 25 % !

(Figuren är tagen från tidigare engelska versioner av egna arbeten, se nedan). VAT = Value Added Tax = mervärdes-omsättnings-skatt = moms. Volume adjusted innebär att hänsyn är tagen, med bibehållen genomsnittlig momssats, till att avdelningarna har olika försäljningsvolymer. Pollsiffrorna (=röstesiffrorna) är slumpgenererade utan bias vilket råkat få till följd resultatet att cykelavdelningen belagts med höjd moms och bilavdelningen med sänkt moms. Man kan nog anse det vara ”fel” resultat, men det är ändå en poäng att visa att även sådana resultat blir möjliga.

Några referenser beträffande vad forskningen säger om differentierad moms:
Assarsson, Bengt. 2004. Consumer Demand and Labor Supply in Sweden 1980-2003 [i samband med] Mervärdeskattesatsutredningen, https://www.bassarsson.com/mvsk.htm
Copenhagen Economics (EU). 2007. Study on Reduced VAT applied to goods and services in the Member States of the European Union. Part A + Part B (Appendices)
European Commission (EC). 2008. The use of differential VAT rates to promote changes in consumption and innovation.
European Commission (EC). 2011. The role of market – based in struments in achieving a resource efficient economy,
Johansson, Peter. 2011. Den politiska momsdebatten I Sverige efter 1990: Ett bidrag till Skattereformers politiska hållbarhet. Institutet för framtidsstudier 2011:11
Mirrlees, James et al. 2012. The Mirrlees Review: A Proposal for Systematic Tax Reform. 1:st vol (2008): Dimensions of Tax Design, 2:nd vol (2011): Tax by Design,
OECD. 2006. The Political Economy of Environmentally Related Taxes.
Swedish Government. 2005. Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt? Finansdepartementet, Statens Offentliga Utredningar (SOU- 2005:57), Mervärdeskattesatsutredningen, https://www.regeringen.se/sb/d/108/a/46528

MOTION 213: Elektrifiera Sveriges stora vägar
 

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att Sverige skyndsamt
ska bygga ut de största vägarna med den utrustning som krävs för elektrifierade transporter.

Ur miljö- och klimatsynpunkt är resor och godstransport på järnväg idag det bättre valet framför samma
transporter på väg. Men den stora miljövinsten är inte att vägen är av stål i stället för av asfalt. Nej den
stora miljövinsten är att energin för framdriften är elektricitet istället för olja. Om Sveriges stora vägar
elektrifieras kan gods transporteras och människor resa nästa lika miljöriktigt på dessa som om de skulle
välja tåget. Bränslekostnaden är dessutom betydligt lägre än om man använder fossila bränslen och
utbyggnaden beräknas kunna göras till en mycket lägre kostnad än kostnaden för att bygga ut
järnvägsnätet.

Författare: Markus Steén

Referensmaterial:
www.elvag.se
www.elways.se
”Elektriska Vägar kan driva framtidens bilar” -KTH
www.efour.eu

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.

MOTION 212: iBNP (internaliserad BNP) i stället för BNP
 

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att vi bör tillföra ny kategori för nationalräkenskaperna: iBNP (internaliserad BNP), helst att användas i stället för BNP.

All verksamhet har någon slags syfte. Men oftast orsakar verksamheten även andra effekter än just de som man primärt avser att åstadkomma. Det kallas normalt för bieffekter eller sidoeffekter. I ekonomiska sammanhang syftar all verksamhet till någon slags ekonomisk vinning. Dessa
värden bestäms av processer på marknaderna där de finns med. De effekter som verksamheten har för övrigt kallar man för externa eftersom de inte räknas in som motiv för verksamheten. Sådana externaliteter kan ändå ha ekonomiska värden för de som drabbas. Normalt förekommer dock externaliteter utanför marknaderna och därför finns inga marknadsprocesser som bestämmer deras ekonomiska värden. Miljöekonomi syftar till att
artificiellt tillföra sådana marknadsprocesser med hjälp av ekonomiska innovationer. I princip handlar de om att skapa instrument för att ta reda på vad folk tycker, dvs om demokrati tillämpad direkt på marknaderna. Då resultatet blir att externaliteter räknas med i marknadsprocesserna så är de inte längre externa, man säger att de har internaliserats. Ett idealt nytt mått på den aggregerade nyttoproduktionen i landet vore att, i teorin åtminstone, korrigera värdet av varje verksamhet till det dess värde motsvarar efter
internalisering av de externaliteter som verksamheten producerar, och sedan summera allt till en nationell aggregerad storhet: internaliserad BNP eller som jag vill föreslå: iBNP.

Utgående från att varje vara eller tjänst, eller t.o.m handling som är utanför marknader, har någon slags samhällsvärde så bör den totala produktionen i samhället ses som det aggregerade värdet av dessa samhälleliga nyttor respektive onyttor. Det är det egentliga mått som bör
optimeras i ekonomin, och det kan beräknas utifrån undersökningar om den egentliga folkviljan[1]. Det måttet (iBNP) bör i princip ersätta BNP, eller åtminstone komplettera (se Appendix nedan).

Författare: Gunnar Nilsson
 

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.
 
 

Appendix: Idéöversikt (extraherat från Nilsson 2013, 2014 [in prep])

Externaliter är effekter av affärsverksamhet på tredje part som inte egentligen är syftet
verksamheten. De är externa i förhållande till marknaden i den meningen att de inte påverkar
prisförhållanden eller jämvikter på den. Skador som uppkommer därav kan internaliseras, tas in
på marknaden, genom att de fullständigt kompenseras för av aktörerna till den grad att
egentligen ingen nettoskada är skedd. Skatter som åstadkommer detta kallas för pigoviska
skatter. Externaliteter kan även vara positiva, s.k meritvaror. För sådana kan det vara aktuellt
med subventioner i stället.

BNP är det aggregerade värdet av alla ekonomiska händelser i landet över ett år. Då ingen
hänsyn tas i det måttet till externa värden som också skapats och som faktiskt också är en del av
samhällsekonomin så blir lätt BNP missvisande. Däremot finns (som jag påvisat i en skrift till
Cemus, Nilsson [in prep] 2013, 2014) logiskt sett en motsatt ideal storhet som är korrigerad
genom att i princip alla externa värden är internaliserats. Vi skulle kunna kalla denna storhet
iBNP, för internaliserad bruttonationalprodukt[2]. (På engelska: iGDP, för internalized Gross Domestic Product[3]).
Även ekonomisk effektivitet bör omräknas i internaliserade storheter. De två motpolerna är liknande olika fokus
i fixeringsbilder, något som vi bör tydliggöra och träna oss i att se.

Genom att införa notation för delberäkningar med avseende på en mängd
kandidatexternaliteter[4], K, kan iBNP kan även utgöra generell mall för notation av alla de alternativa
mått på samhällsproduktionen som redan kommit i användning.
Exempelvis Green GDP blir specifikt
{iKBNP, K=KGreen GDP}[5],
innefattande all luddighet som byggts in i det politiskt lämpliga begreppet Green GDP[6].
KGreen GDP syftar på mängden av de externaliteter som Green GDP fokuserar på, dvs i princip
miljöpåverkan på natur och samhälle. Det går också att begränsa fokus till specifik mindre
mängd externaliteter[7].

Med iBNP sett i förhållande till BNP kan man även modellera externaliters makroekonomiska
dynamik (”externality dynamics”)[8]. Detta kan utgöra motiv för att använda ett mer exakt begrepp
sådant som iBNP.

En för detta förslag ännu outredd komplikation kan vara att det utifrån perspektiv från ekologisk
ekonomi[9] förefaller som att inte alla externaliter är enkelt utbytbara mot varandra eller andra
ekonomiska värden. Detta förtjänar att tittas närmare på, och om möjligt inkorporeras i notationsmallen.

/ Gunnar Nilsson

[1] Som exempel på hur detta skulle kunna gå till: se även motionen om direkt-demokratiskt differentierad moms och
marknadsintegrerad demokrati.
[2] Nilsson, G. 2013 [in prep]. iBNPpc – det perfekta välfärdsmåttet ! Om Möjligheten för Generellt Internaliserad
Ekonomi, med Tillämpning på Klimatfrågan. Eget skrivprojekt på kursen ’Klimatet, Energin och det Moderna Samhället’
HT12, vid Centrum för Miljö- och Utvecklingsstudier, Uppsala universitet och SLU.
[3] Nilsson, G. 2014 [in prep]. iGDP to replace GDP, [översättning (med Google translate) av centrala avsnitt från Nilsson 2013]
[4] Nilsson 2013 [in prep], s 20; Nilsson 2014, p 6
[5] Nilsson 2013 [in prep], s 25; Nilsson 2014, p 11
[6] Green GDP blev lanserat på FN-konferensen 2012, Rio+20, och utgjorde grund för slutdokumentet ”The Future We Want”
[7] såsom i Skånberg, K. 2001, Constructing a partially adjusted net domestic product for Sweden 1993 and 1997 – a presentation of the
methodological steps and empirical data. Volym 76 av Working Paper, Kunjunkturinstitutet. 48 sidor; men med speciell relevans för Alroth,
Sofia, 2000, Correcting net domestic product for sulfur dioxide and nitrogen oxide emissions: implementation of a theoretical model in practice.
Swedish National Institute of Economic Research (NIER), Working Paper No. 73, (or report 121 from the Swedish University of Agricultural
Sciences, department of forest economics)
[8] Nilsson 2013 [in prep], s 31-33; Nilsson 2014, p 17-19
[9] Costanza, Robert. 2001. Visions, Values, Valuation, and the need for an Ecological Economics, Bioscience, Vol 51, No 6, pp 459-468. Även
ingående i The Global Economy Course Reader, Autumn 2013 Vol 2, Cemus, Uppsala univ & SLU

MOTION 211: Kartlägg statens funktioner efter peak oil

Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda myndigheter att se över
myndigheter och departement samt hur bemanningen ska se ut inom dessa utifrån hur ett Post Peak Oil
samhälle kommer att se ut.

All form av konsumtion, både privat och offentlig, påverkar vår miljö och utarmar våra resurser. Konsumtion
består inte bara av varor och tjänster utan inkluderar också alla samhällsfunktioner. Vårt komplexa samhälle
har växt fram under de senaste 150 åren, tack vara obegränsad tillgång på bland annat billig fossil energi.
Detta har gett oss bestående CO2 utsläpp som påverkar oss minst 100 år innan de klingar av. Ska vi minska
vår belastning på miljön och undvika att fylla på dessa historiska CO2-utsläpp så måste all konsumtion
minska drastiskt. Tankefelet som många gör är att utgå från dagens situation och då enbart byta ut vår
fossila energianvändning mot förnyelsebar energi och fortsätta som vanligt. Den utvecklingen är inte möjlig,
då tillgängliga mängden energi i framtiden kommer att avta.

När ekonomisk tillväxten byts i nerväxt och tillgänglig mängd energi minskar så kommer vi inte att ha råd
med en stor, komplex samhällssektor. Vi behöver reducera komplexiteten frivilligt under ordnade former,
annars kommer konsekvenserna bli stora för samhället och medborgarna.

Källor:
”Collapse Informatics: Augmenting the Sustainability & ICT4D Discourse in HCI”, Bill Tomlinson.
”World made by hand”, James H Kunstler.
”Sustainable Energy — without the hot air”, David JC MacKay.

Författare: Bengt Randers & Martin Saar, ASPO Sverige
 

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.

MOTION 210: Motverka TTIP-avtalet
 

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att
TTIP-avtalet på inget sätt får försvåra för minskade klimatutsläpp eller hållbar utveckling,
alternativt att TTIP-avtalet stoppas.

Ett frihandelsavtal som hotar både klimat och demokrati!
EU och USA förhandlar och avser att skriva under det sk Transatlantic Trade and
Investment Partnership, TTIP, vars syfte under förespegling om ett frihandelsavtal är att låta
tribunaler av företagsledare ta beslut om att nationell eller federal (EU- eller USA)
lagstiftning inte ska gälla. Företag som känner att lagstiftning gör att de inte tjänar maximalt
med pengar ska kunna överklaga lagar till tribunalen, som om den finner det lämpligt helt
enkelt kör över lagen. Frihandel kan i sak vara bra, men om man inte tar hänsyn till klimatet
bör frihandelsavtal inte antas. Det TTIP-avtal, som det nu förhandlas om, riskerar att göra
det mycket svårt att t.ex. ställa miljökrav i upphandling av tjänster och produkter. För att
säkerställa en fortsatt hållbar utveckling behöver avtalet möjliggöra för upphandlare att
ställa miljökrav utan att riskera att bli stämda.

Lagar som kommer köras över är bland annat arbetsmiljölagar, konsumentskydd,
miljölagar, miljöskydd, exploateringsrätter etc. Förbud mot GMO, gifter, exploatering fossila
resurser och naturtillgångar, skövling av naturvärden etc blir helt enkelt olagliga. Det
kommer inte gå att stoppa förgiftning av grundvattnet i Skåne via fracking. Om tribunalen av
tre företagsledare finner att ett företags vinst påverkas av lagstiftningen kör man helt enkelt
över den. Stoppas en gruva så blir Sverige skyldigt att betala företaget ifråga all den vinst
företaget går miste om. Till exempel kommer det bli svårt eller omöjligt att stoppa utvinning
av tex skiffergas och oljesand i Sverige och i EU. Kanske kommer det att bli omöjligt för
Sverige att behålla en högre koldioxidskatt än omvärlden.

Det riskerar att leda till kraftigt ökade utsläpp av många anledningar. Dels om offentlig
sektor inte kan ställa höga klimatkrav på varor och tjänster de handlar upp. Dels om länder
inte kan säga nej till exploatering av fossila bränslen. Dessutom kommer det fullständigt att
urholka den demokratiska processen.

Jag tycker att det är viktigt att klimatriksdagen behandlar hotet mot klimatet som detta avtal
innebär genom att framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att TTIP-avtalet på
inget sätt får försvåra för hållbar utveckling, alternativt att TTIP-avtalet stoppas.

Författare: Linus Pettersson
 

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.

MOTION 209: Naturresursdelning- Ett skattesystem som drivkraft för ett hållbart samhälle

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att
utforma ett skattesystem som utgår från skatt på naturresurser så att det utgör en drivkraft för att skapa det samhälle vi önskar. Ett skattesystem som uppmuntrar hänsyn till miljö och medmänniskor.

Ingen människa har skapat jorden och därmed har ingen enskild människa äganderätt till den. Därför bör alla människor ha rätt till sin beskärda del av de oförädlade naturresurser som finns eller till ett motsvarande ekonomiskt värde. Vi menar därför att skatt ska betalas när man exploaterar och använder våra gemensamma naturresurser, till exempel mark, mineraltillgångar, olja, gas, luftkorridorer, utsläppsrätter, jakt-och fiskekvoter. Ett sådant system skulle leda till mer varsamhet med våra naturresurser och främja återvinning och återbruk. Produkter med längre hållbarhet skulle då tillverkas vilket minskar utsläpp med negativ inverkan på klimatet.

Exempel på steg mot en sådan naturresursskatt finns på flera ställen i världen. I Hong Kong tas till exempel 40 procent av alla skatteintäkter ut i form av en liknande skatt. Det är ett system som skapar stabilitet och motverkar fastighetsbubblor. En sådan förändring av skattesystemet behöver naturligtvis ske successivt, samtidigt som konsekvenserna noga ska utvärderas.

Författare:
Sara Hamidi Widén Styrelseordförande i Partiet Enhet
Annika Wesche Språkrör i Partiet Enhet
Malin Lindvall Medlem i Partiet Enhet
Erik Svensson Medlem i Partiet Enhet
Siv Karlsson Medlem i Partiet Enhet

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.

MOTION 208: Begränsa den globala medeltemperaturhöjningen till 1,5 grader
 

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda,
– att Sveriges klimatpolitik kan anpassas för att göra vår del i att begränsa den globala
medeltemperaturen till 1,5 grader
– att Sverige inom EU driver på för att även EU:s klimatpolitik anpassas till detta mål.

Vid FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn och därefter i Cancún 2010 kom de deltagande länderna
överens om att begränsa höjningen av den globala medeltemperaturen till två grader, jämfört med förindustriell tid. Men frågan är om det räcker att begränsa ökningen till två grader?

Redan 2011 varnade många forskare för att tvågradersmålet var otillräckligt. I FN:s klimatpanel , IPCC rapport (working group 2 ) som kom i mars 2014 bekräftades att “två graders temperaturökning har signifikant negativa effekter på matproduktion, tillgång till vatten och extrema väderhändelser.”

En ökning med 2 grader i global medeltemperatur innebär att temperaturen i delar av Afrika och i Arktis kan höjas med nästan två gånger så mycket, det vill säga med 3,5 grader eller mer. Konsekvenser för Afrika söder om Sahara förutspås vara ödesdigra, det kan t ex bli omöjligt att bedriva jordbruk och ökad vattenbrist.

En höjning med 2 grader riskerar dessutom att sätta igång återkopplingsmekanismer som t ex
tinande av permafrosten och en isfri Arktis. Tvågradersmålet är därför otillräckligt;

Ett temperaturmål på 1,5 grader skulle ge världen mycket större chans att undvika katastrofala klimatförändringar.

Författare: Jordens Vänner

MOTION 207: Industrihampa
 

Jag vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att de ekonomiskt och på andra sätt ska stödja en kraftfull satsning på odling och förädling av industrihampa

Hampa är CO2-positivt, det binder alltså mer koldioxid än som släpps ut. Detta gör hampan till en kolsänka med bromsande effekt på det allvarliga klimathotet, som orsakas av CO2 och andra växthusgaser. Den är enkel att odla ekologiskt.

Hampa kan ersätta t.ex:
Bomull; hampa har i tusentals år använts som slittålig textil och till rep, är ekologisk och kräver mindre vatten än bomull, Hampa är fyra gånger starkare än bomull, och reflekterar 95% av UV-ljuset, behöver ej bekämpningsmedel, och gör jorden friskare efter odling.

Träd; av hampa görs ett bättre papper än av träd, och det på bara 90 dagars växtperiod

Olja; hampafrö kan bli bra biobränsle och råvara för plasttillverkning

Plast; i form av hampa-komposit. Idag finns allt från frisbees och didgeridoos till
elgitarrer och bilar av hampa-komposit

Plåt; man gör bilkarrosser och andra plåtdelar av hampa-komposit, det gjorde redan Henry Ford

Mat; hampafrö innehåller bra fettsyror och protein, har inga allergener och utgör ett glutenfritt mjöl.

Byggnadsmaterial; hampa finns idag som miljövänlig och allergifri isolering, betong,
komposit, m.m

Listan kan göras väldigt lång eftersom hampan har 35000 användingsområden!
Tillsammans skapar vi den framtid vi vill se!

Författare: Johan Åkerman
 

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.