Författararkiv: K

Global rättvisa nu!

Nu ger sig kampanjen Global rättvisa nu! ut på Sverigeturné. Syftet med kampanjen är att lyfta miljö- och rättvisefrågor inför EU- och riksdagsvalen. Turnén besöker sammanlagt 29 städer i Sverige under april och maj med utställningar, valkompass, musik, föredrag och debatter. Den pågår mellan den 26 april och den 18 maj och täcker nästan hela Sverige, från Malmö i söder till Jokkmokk i norr. Många av arrangörerna deltar också på Klimatriksdagen.

globalrättvisanu
Här är några av frågorna som kommer att diskuteras:

  • Hur blir Sverige ett framgångsland när det gäller att ställa om i miljö- och klimatfrågan?
  • Hur skapar vi meningsfulla jobb som inte exploaterar natur och människor?
  • Hur skapar vi en solidarisk och rättvis värld?
  • Hur skapar vi ett solidariskt och rättvist Sverige?
  • På vilket sätt vill ni bidra till ett Sverige utan rasism?
  • På vilket sätt kan vi öka människors demokratiska inflytande och minska de ekonomiska klyftorna?

 

Läs mer på kampanjens hemsida och Facebooksida.

Ny undertecknare: Ekobanken

JAK medlemsbank är med sedan tidigare. Nu har även Ekobanken gått med som undertecknare för Klimatriksdag 2014.

Ekobanken är också en medlemsbank. Den har allmännytta och medlemsnytta som främsta drivkrafter. Man skriver på sin hemsida att i Ekobanken ”möts sparare som vill att deras pengar ska förvaltas mer transparent och ansvarsfullt och de som driver verksamhet med ekologiska, sociala eller kulturella mervärden”.

Läs mer på Ekobankens hemsida och se hela listan över undertecknare här.

Motion 25: Ett helhetsgrepp för att hejda klimatförändringarna

MOTION 25: Ett helhetsgrepp för att hejda klimatförändringarna

Jag vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att Sverige bör ta initiativ till kraftfulla internationella satsningar för att inte bara bromsa klimatförändringen, utan även stabilisera världens befolkning, utplåna fattigdomen och återställa ekosystemen.

Klimatförändringen är ett oerhört allvarligt problem, men det är inte det enda stora problem världen brottas med. Andra stora problem är den kraftiga ökningen av världens befolkning, fattigdomen och förstörelsen av ekosystemen. Dessa tre frågor hänger samman med varandra och med klimatfrågan. För att kunna lösa klimatproblemen måste vi lösa även dem. Särskilt om vi vill respektera principen om alla människors lika värde.

Ekosystem som skövlas kan ge stora utsläpp av växthusgaser. Det gäller till exempel skogar som huggs ner och jord som utarmas eller eroderas. Fungerande ekosystem behövs förstås också för att vi ska kunna försörja hela jordens befolkning med mat och dessutom för att odla biobränslen, byggnadsmaterial som inte orsakar utsläpp av växthusgaser (till exempel trä och bambu som konstruktionsmaterial, lin och andra växtfibrer till isolering) och så vidare. Ju mer jord som eroderar eller omvandlas till öken, desto svårare blir kampen om vem som ska få använda den jord som finns kvar till vad. (Samtidigt är en dämpning av klimatförändringarna en av de viktigaste åtgärderna för att rädda ekosystemen.)

Med hjälp av förnyelsebara bränslen, energieffektiv teknik, klimatvänliga matvanor och odlingsmetoder med mera bör vi kunna vi krympa de mängder växthusgaser som släpps ut per person till hållbara nivåer. Men om jordens befolkning fortsätter att öka som den gör just nu blir det till slut ändå för mycket utsläpp, även om utsläppen per person är låga. Ju fler vi är, desto svårare blir det naturligtvis också att få jordens resurser att räcka till alla. Den ovan nämnda dragkampen om marken förvärras. Alltså måste befolkningsmängden stabiliseras, och ju förr desto bättre.

En viktig åtgärd för att kunna stoppa befolkningsökningen är att bekämpa fattigdomen. När människor inte längre är fattiga skaffar de betydligt färre barn. De får då också kraft till annat än att klara den akuta överlevnaden och kan engagera sig i arbetet med ett hållbart samhälle. Vi kan inte förvänta oss att människor som knappt har mat för dagen ska kunna bry sig om klimatet och andra miljöfrågor. Vi i Sverige och andra delar av den rika världen har med oljans hjälp fått en mycket hög materiell levnadsstandard. Samtidigt har vi orsakat den pågående klimatförändringen, vars konsekvenser drabbar världens fattiga värst. Om vi ska respektera principen om alla människors lika värde måste vi fördela det välstånd jorden kan ge oss på ett mer rättvist sätt. Att avskaffa fattigdomen är en bra början.

Eftersom vi i Sverige tillhör den del av världen som orsakat klimatförändringen (och dessutom tjänat bra på det) tycker jag att vi ska ta en ledande roll för att dämpa den. Därför anser jag att Sverige ska ta kraftfulla initiativ för att dämpa klimatförändringen, återställa ekosystemen, stabilisera världens folkmängd och utrota fattigdomen.

 

Författare:
Karin Stenholm

 

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.

Motion 24: Vitbok om klimathotet

MOTION 24: Vitbok om klimathotet

Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att Sveriges riksdag ska utfärda en vitbok om klimatförändringen enligt IPCC:s senaste rapporter och att denna vitbok ska skickas till Sveriges alla hushåll.

Den kunskap som finns om klimatförändringen måste nå medborgarna också via politikerna.

 

Författare:
Lisa Högberg, Stina Söderberg, Lars Almström, Ingela Bollgren, Matts Hjertqvist, Kerstin Lönngren, Märta Velander, Doris Norrgård Almström (aktiva i Grand Panthers)

 

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.

Motion 23: Insamling av matavfall till biogasproduktion

MOTION 23: Insamling av matavfall till biogasproduktion

Jag vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att insamlingen av källsorterat matavfall bör utökas för att framställa mer biogas. Målet ska vara att inom en snar framtid 100 procent av landets matavfall samlas in och används till biogasproduktion.

I Sverige är det idag cirka 170 kommuner som har separat insamling av källsorterat matavfall. Cirka 20 kommuner har endast insamling från storkök och restauranger (källa: Avfall Sverige). Genom att införa krav på källsortering och insamling av matavfall i samtliga kommuner och låta det kravet gälla för alla platser där mat och matavfall slängs, som till exempel hushåll, arbetsplatser, skolor, sjukhus, restauranger, mataffärer och alla former av storkök kan mängden insamlat material öka rejält över hela landet. För att ta hand om det insamlade avfallet ska nya biogasanläggningar byggas runtom i landet. Därigenom ökar tillgången på biogas och förbrukningen av andra mer klimatbelastande bränslen kan minska.

Vid produktion av biogas från avfall kan vi få bränsle av något vi annars inte skulle fått användning för och ingen odlingsmark behöver utnyttjas.

 

Författare:
Helene Ragnemalm

 

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.

Nya undertecknare: GF-sol och E-man

Två klimatengagerade företag har gått med som undertecknare.

Det första är GF-sol AB, ett Linköpingsbaserat solcellsföretag. Man beskriver sig som ”ett företag som tar klimatfrågan på allvar och därför vill öka miljövänlig produktion av el i Sverige genom att ge personlig service med montering och försäljning av solcellssystem”.

Det andra är E-man AB, ett företag som arbetar med ”system- och applikationsutveckling, integrationsförvaltning och integration och som engagerar sig i samhällets långsiktiga utveckling, och en viktig del i denna utveckling är miljöarbetet. Vår vision om en positiv utveckling inom miljöområdet ska vi medverka till genom ett aktivt miljöarbete under ständig utveckling. Miljöaspekten ska som en naturlig del alltid vägas in i alla beslut som tas på E-man AB.”

Se hela listan över undertecknare här.

Motion 22: Klimatvänlig livsstil

MOTION 22: Klimatvänlig livsstil

Hur ska vi människor känna att klimatförändringen berör våra gemensamma vardagsliv, så att vi engagerar oss i omställningen – innan det är för sent?

Vi vill att Klimatriksdagen begär stöd och hjälp från politiker och myndigheter att organisera en omställning till en klimatvänlig livsstil, där fossila bränslen snabbt och successivt blir omöjliga att använda.  Vi medborgare behöver detta incitament för att på bred front och med stöd av varandra ändra våra beteenden och vanor till en mer klimatvänlig livsstil.

Vi är många som är mycket oroade av den pågående klimatförändringen och  vill delta i arbetet mot klimatförändringen men ej vet riktigt hur. Vi hindras lätt av psykologiska försvar som förnekelse, bortträngning och rationalisering.

Ändrad livsstil hos många människor är nödvändigt i en omställningsrörelse för att minska de klimatförstörande utsläppen.

Bakgrund
Klimathotet fortsätter att öka enligt den femte rapporten från IPCC. Forskarna är övertygade om att jorden blir varmare och att mänskliga aktiviteter bidrar till uppvärmning och klimatförändring. Den engelske klimatforskaren Kevin Anderson anser att vi nu befinner  oss  på tröskeln till en farlig klimatförändring. Enligt den amerikanske klimatforskaren James Hansen och vår svenske expert Johan Rockström måste vi stoppa temperaturhöjningen till en grad. En enda grad! Dags för politiken att över partigränser komma fram till en hållbar omställning för att fasa ut användningen av fossila bränslen. Tiden är knapp. Vi måste börja nu!

Utsläppen är ojämnt fördelade bland mänskligheten. Enligt Kevin Anderson står 2 procent av oss för 50 procent av utsläppen. I Sverige släpper vi ut  mellan 6 och 10 ton klimatförstörande gaser per person och år. Jorden tål knappt 2 ton. Därför måste vi i Sverige och i många andra rika länder måste snarast minska våra utsläpp rejält. Ny teknik är viktig, men vi kan inte enbart förlita oss på denna. Beteendeförändringar som leder till en klimatvänlig livsstil är nödvändiga för att minska de  klimatförstörande utsläppen.

Åtgärder
Ur psykologisk synvinkel behövs en folkbildning och folkmobilisering i en form  som människor kan ta till sig och som skapar ett varaktigt engagemang. Det behövs en mobilisering kanske liknande den som ledde fram till broschyren ”Om kriget kommer”. Möjligen skulle ett ”Klimatupplysningsinstitut” skapas där man använder sig av  psykologiska kunskaper och modern marknadsföring, så att en omställning kan bli en positiv utmaning i stället för att upplevas som ett hot mot vår nuvarande livsstil.

Självklart bör ett viktigt fokus ligga på hur dagens handlande  kommer att påverka framtiden för våra barn och barnbarn och barnbarnsbarn. Kunskap behövs för hur man kan bidra till minskade utsläpp av fossila bränslen, genom förändrade matvanor och ändrade konsumtions- och transportvanor. Många vet till exempel inte att en flygresa tur och retur Thailand–Sverige ger utsläpp av cirka 6 ton klimatförstörande gaser.

Ekonomisk styrning är också nödvändigt. För många höjs motivationen om det lönar sig att leva klimatvänligt.

Stigande koldioxidskatt rekommenderas av många som den mest effektiva åtgärden. Om den kombineras med sänkt skatt på klimatvänlig konsumtion – eller, som några föreslår, 100 procents återutbetalning till alla medborgare i lika delar – borde förslaget accepteras av tillräckligt många.

Rättvisa underlättar ändring av livsstil. Det är lättare att ändra sitt beteende om andra också gör det. Personliga utsläppsrätter, en form av ransonering, är ett sätt som brukar upplevas rättvist.

Sverige kan inte ensamt lösa klimatproblemen, men vi kan påverka andra genom att vara förebilder, visa på modeller och metoder som fungerar.

Vi yrkar på att Klimatriksdagen uppmanar Sveriges folkvalda att snarast genomföra åtgärder som gynnar en snabb omställning, bort från fossila bränslen, och som möjliggör för människor att bli delaktiga och engagerade i denna omställning i stället för att med nödvändighet bli offer för fortsatta klimatkatastrofer.

 

Författare:
Eva Bexell, Ann Helleday, Ann-Mari Hofsten, Margareta Falk Hogstedt, Kristina Salén och Ingela Stolt

 

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.

Ny undertecknare: Miljöresurs Linné

Vägen till ett mer hållbart samhälle kan gå via magen. I alla fall om man frågar Miljöresurs Linné, som nu också vill visa sitt stöd för Klimatriksdagen.

Miljöresurs Linné är en ideell förening som i över tjugo år haft som sin främsta uppgift att sprida kunskap och inspiration för att göra vår del av världen mer hållbar. Medlemmar är företag, kommuner, myndigheter, organisationer, skolor, högskolor och universitet i Småland, Öland och Blekinge.

Miljövänlig mat är föreningens hjärtefråga, och runt den spinner man kurser, föreläsningar, uppdrag och projekt som drivs över hela Sverige. Verksamheten spänner över följande:

  • Kurser. Varje år anordnas en rad utbildningar, framför allt om vägen till mer hållbar livsmedelskonsumtion och -produktion. Mottagare för kurserna är både privatpersoner, restauranger och offentliga storhushåll.
  • Projekt. Små och stora projekt för att förändra attityder och arbetssätt i en mer hållbar riktning.
  • Unga ekokockar. Tävlingen Unga ekokockar pågår över hela Sverige varje år. Den lockar framtidens kockar att laga läckra rätter med hög andel ekologiska råvaror.
  • Uppdrag. Miljöresurs Linné kan bland annat hjälpa organisationer och företag som vill förändras i hållbar riktning, genom exempelvis seminarier och workshoppar eller personalaktiviteter.

 

Läs mer på Miljöresurs Linnés hemsida och se hela listan över undertecknare här.

Starta en egen studiecirkel

En av alla de saker man kan göra inför Klimatriksdag 2014 är att starta en studiecirkel på något tema som rör Klimatriksdagen. Allt från miljö och växthuseffekter till vindkraftverk. Vi bad Stefan Arrelid som arbetar på Studiefrämjandet och som är en hejare på studiecirklar om lite tips.

Stefan ArrelidFör att börja enkelt – kan du förklara vad en studiecirkel är?

– En studiecirkel är en grupp på minst tre personer och max tolv som tillsammans frivilligt vill göra något som är bildande. En i gruppen ska vara cirkelledare. För att det ska räknas som studiecirkel ska det ske regelbundna träffar om minst tre gånger, säger Stefan Arrelid.

– Det ska finnas ett syfte och mål. Många gånger utgår en cirkel från ett gemensamt intresse som kan vara natur, musik, konst eller miljö.

Hur startar man en studiecirkel?

– För att starta en studiecirkel kan man kontakta ett studieförbund för att få information om vad som krävs för att komma igång. Studieförbundet ger cirkelledaren en introduktion och kan stå till tjänst med lokal, mindre kostnadsutlägg och viss administrativ hjälp som till exempel kopiering, säger Stefan Arrelid.

Ja, men då var det ju inte så svårt, eller hur? Nu är det bara för oss ute i landet att dra igång lite studiecirklar. Så ses vi på Klimatriksdagen 2014 i Norrköping 6­-7-8 juni!

 

Text:
Ingrid Gustafsson