De 7 framröstade motionerna är nu presenterade och de motioner som överlämnas till politikerna är:

Energi:
Motion 304: Nya ägardirektiv till Vattenfall

Ekonomi:
Motion 303: Förändra reglerna för AP-fonderna

Infrastruktur:
Motion 306: Miljövänliga transporter ska vara de mest attraktiva -även prismässigt

Konsumtion, mat och livsstil:
Motion 182: Gör offentlig konsumtion och upphandling klimatsmart

Påverkan, metoder:
Motion 165: Utbildning för hållbar utveckling

Politik 1 – nationellt och internationellt:
Motion 173: Genomför Klimatberedningens förslag

Politik 2 – spec klimatpolitik/växthusgaser:
Motion 220: Halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod

PDF för nedladdning: De 7 motionerna
Här hittar du också de de 35 motionerna som gick vidare till omröstning i första omgången.

Under förmiddagen idag (söndag 8/6) avslutades klimatriksdagens slutröstning i pampiga Värmekyrkan i Norrköping. Rösterna ska nu räknas tillsammans med de röster som inkommit från distansröstare igår kväll. Klockan 13 presenteras de framröstad motionerna på torget framför kyrkan och överlämnas sedan till de närvarande riksdagspartiernas representanter. Samtliga partier förutom Moderaterna och Sverigedemokraterna kommer vara på plats.

Detta är ett resultat av sammanslagningen av motionerna 46, 70 & 96:

MOTION 320: Nettoavräkning för egenproducerad el och uppmuntran till andelsägande.

Det har de senaste 10 åren pågått en revolution inom solcellsteknologin som inneburit att solceller blivit effektivare men framförallt betydligt billigare. Och den utvecklingen ser ut att fortsätta vilket gör att vi i Sverige har möjlighet att producera en betydande mängd el från solen idag. Men här är Sverige ett u-land, nästan sämst i EU vilket inte beror på något annat än dålig politik. I Tyskland installerades under 2012 sju gånger mer solel per dag än vi gjorde i Sverige på hela året! Och solinstrålningen i Sverige är nästan lika hög. Men om man som villa- eller radhusägare idag installerar solceller så får man inte lika mycket betalt för den el man levererar ut på nätet som den man köper av elbolaget. Och eftersom solelen genereras som mest när man som privatperson behöver den som minst så innebär dagens system att den klimatmedvetne radhusägaren i praktiken levererar billig el till elintensiv industri och ökar vinsterna för elbolagen. Detta är lika orimligt som enkelt att åtgärda. Numera är de som producerar egen el med solceller eller små vindkraftverk på sina fastigheter och flertalet av nätbolagen som får ta hand om eventuella överskott som matas ut på elnätet, överens om att verklig nettomätning bör införas. Nettomätning innebär att elmätaren går baklänges när el matas ut på elnätet från en solcellsanläggning eller ett vindkraftverk, om storleken är högst 45 kW, och den totala produktionen per år inte är större än den egna förbrukningen.

Efter flera utredningar om nettodebitering har det nu lagts fram ett förslag om skattereduktion för de som bl.a. installerar solpaneler på taket av sitt hus. Reglerna är emellertid skrivna på ett sådant sätt att endast de med egen fastighet har möjlighet att utnyttja skattereduktionen. Detta är ett demokratiskt problem då det finns många som bor i lägenheter eller andra boendeformer som även de vill vara med och bidra till den omställning vi nu är på väg att genomföra. Att subventioner i första hand riktar sig till kapitalstarka individer som bor i villa eller annan egenägd fastighet är inte i linje med social hållbarhet.

Även unga, gamla och utrikesfödda som till större del bor i andra bostäder bör få en uppmuntran att vara med och investera för framtiden. För att möjliggöra detta krävs en översyn av förslaget så att bl.a. andelsägande accepteras och att investeringar i mikroproduktion av el på annans fastighet räknas med statsstödet. När alla får vara med och investerar i solceller som utnyttjar den energi solen strålar mot oss nästan varje dag, desto mindre beroende gör vi oss av fossil energi!

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att förslaget för nettodebitering av privat produktion av förnybar energi bör omarbetas så att det innebär verklig nettodebitering på årsbasis samt inkluderar andelsägande i flerbostadshus. Förslaget bör införas skyndsamt och inte försenas av ytterligare utredningar. På detta sätt kan vanliga människor uppmuntras att vara en del i omställningen till ett förnybart energisystem.

Författare: Affe Gustafsson, Christian Gertsen, Johanna Lakso och Tore Wizelius

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.

Vi är glada att kunna välkomna nya fränder!

”Permakultur Stjärnsund är ett centrum för lärande inom ämnet permakultur på orten Stjärnsund i Södra Dalarna. Ett flertal projekt är kopplade till centret som arbetar tillsammans för att bygga upp demonstrations- och forskningsplatser om permakultur och skogsträdgård.”

Detta är ett resultat av sammanslagningen av motionerna 113 och 135:

MOTION 315: Genomför Staffan Laestadius omställningsprogram.
Vi vill att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda:

1. att Sveriges politiska partier offentligt bör deklarera vilken inställning de har till det omställningsprogram som beskrivs i boken ”Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell”

2. att Sveriges riksdag snarast bör deklarera att man vill påbörja det omställningsprogram som beskrivs i boken ”Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell” med den långsiktiga ambitionen att genomföra det i sina huvuddrag

3. att professor Laestadius bör knytas som expert till genomförandet av det av omställningsprogram som han utformat

De internationella förhandlingarna i klimatfrågan misslyckas ständigt. När den senaste rapporten från FN:s klimatpanel skulle sammanfattas ändrades i slutbearbetningen formuleringar som kunde vara kontroversiella för vissa länder. Det har att göra med att många länder fäster större vikt vid vad de anser gynna landets kortsiktiga ekonomiska utveckling än den vikt de fäster vid de långsiktiga konsekvenserna av klimatförändringarna. I en sådan situation behövs nytänkande för att hantera klimatfrågan. Det som skulle kunna fungera bättre än de internationella förhandlingarna är om ett eller ett fåtal länder går före i en omställningsprocess som kan inspirera andra länder till en liknande omställning. Sådana förslag brukar dock vanligen avfärdas. Standardargumenten är att landets ekonomiska utveckling skulle försämras och att ett enskilt lands minskande utsläpp har så liten effekt på de totala utsläppen i världen.

I Sverige har vi en privilegierad situation när det gäller att bli ett föregångsland på klimatområdet genom att Staffan Laestadius, professor i industriell utveckling vid KTH, publicerat boken ”Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell”. Laestadius granskar de ovan nämnda invändningarna avseende ett enskilt lands förutsättningar att gå före i en omställning i klimatvänlig riktning och argumenterar för att hindren för en sådan omställning är överdrivna. Han lägger också fram konkreta förslag hur Sverige skulle kunna bli ett land som genomför en omfattande omställning för att kraftigt minska Sveriges utsläpp av växthusgaser. Laestadius tar även upp hur ett samarbete mellan många politiska partier skulle kunna gynna genomförandet av hans förslag till omställningsprocess.

Politikernas uppgift blir att skapa förutsättningar som gör det möjligt att ta sig ur nuvarande inlåsningar som idag förhindrar att vi aktivt arbetar för klimatomställning. De måste utgå från en vision av och ha en retorik för hur vi kan lägga om kursen. Detta för att skapa en acceptans och en legitimitet för de nödvändiga förändringarna. Viktiga steg är att ha omvandling till hållbarhet och inte ekonomisk tillväxt som mål i samhållet samt att göra sig fri från beroende av kol och andra fossila bränslen samt mycket annat.
Det ska sammantaget skapas en ”ny svensk modell” med goda exempel på klimatomställning som får efterföljare ute i världen.

Författare: Billy Larsson och Nils-Erik Helmer.
Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.

Detta är ett resultat av sammanslagningen av motionerna 15 och 163:

Motion 314: Satsa på elbilar och utveckla den infrastruktur som behövs.

Vi anser att elbilen har potential att göra bilismen hållbar.  Den kräver dock en hel del infrastruktur.

I Sverige står transportsektorn för nästan en fjärdedel av den totala energikonsumtionen och 93 % av den sektorn utgörs av fossil energi. Genom att helhjärtat stödja en snabb introduktion av eldrift i nya bilar kan resan mot en fossilfri fordonsflotta ta ett stort kliv i rätt riktning. Det finns redan idag elbilar som är konkurrenskraftiga, i synnerhet hybrider och elbilar som används för pendlingsresor. Det som däremot saknas är en utbyggd infrastruktur för laddning i hemmet. För alla som bor i flerfamiljshus saknas möjlighet till att ladda bilen över natten. I praktiken gör det att elbils-ägande oftast upplevs som omöjligt. Vi utestänger därmed ca 60 % av de svenska hushållen från att ’kunna’ välja elbilen som transportlösning.

Ska vi ha minsta möjlighet att uppnå målet fossilfritt transportsystem till 2030 måste vår riksdag fatta beslut om att satsa på elbilar och skapa den infrastruktur som behövs. Mera konkret vill vi att Klimatriksdagen föreslår våra folkvalda att ta beslut om följande punkter och genast genomföra de åtgärder det innebär:

• Fatta principbeslut om att snarast bygga upp infrastruktur som gör elbilen till det självklara valet  ( -för att göra det enkelt men radikalt: kopiera Norges elbilspolicy).

• Enas om ett politiskt mål på minst en miljon elbilar år 2020.

• Avsätt en miljard kronor, minst, som grundplåt för att införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare. Här kan kommuner, bostadsföretag, bostadsföreningar och företag söka bidrag till laddningsstolpar och elbilspooler.

• Anpassa Byggnormen så att inte cyklister (studenter) tvingas subventionera andras parkeringsplatser.

• I ett inledningsskede: Befria elbilar från moms, registreringsskatt, fordonsskatt, trängselskatt samt väg- och parkeringsavgifter. Justera sedan så att inte det blir för trångt eller kollektivtrafiken missgynnas.

• Sänk eller ta bort förmånsvärdet för eldrivna företagsbilar. (Motivering: Företag, även bönder, som köper elbil måste i deklarationen ta upp en viss del av bilens värde som personlig förmån som beskattas. Om detta är lågt så ökar elbilsköpen mycket.)

• 25 procents kontantstöd, upp till max 60 000 kronor, vid köp av elbil och plugin-hybrider.

• Koordinera med övriga Nordiska länders elbilspolicys.

• Se Sverige som testområde för marknadsintroduktion, infrastrukturuppbyggnad och brukande. Ta eventuellt hjälp av Norges oljefond för detta.

• När tjänstebilar ändå subventioneras bör villkoren kunna vara sådana att man väljer elbil i stället.

• Fasa dessutom ut fossildriven fordonstrafik med högre skatter

• Förbjud reklam för vanliga fossildrivna bilar

Förklaringar, överväganden och motiveringar

Vinnova sammanställde 2010 rapporten ”Ladda för nya marknader” som visade att

• en miljon bilar (var fjärde bil) är inget problem för vårt elnät! Det behövs ungefär 4 terawattimmar för att förse en miljon elbilar med kraft. Mindre än 3 procent av Sveriges totala energiproduktion.

• Belastning av elnätet vid laddningen blir mellan 1,9–2,6 procent vid jämn fördelning under dygnet. Om 75 procent av laddningen sker nattetid så är belastningen mindre än 1 procent.

• Sverige har goda förutsättningar för att vara testmarknad och brukarland, eftersom vi har utbyggd infrastruktur av motorvärmare och stor tjänstebilsmarknad. Det krävs dock omfattande satsningar på nationell och kommunal nivå för att komma ifatt Danmark, Norge och flertalet andra större EU-länder.

I Norge finns många fördelar med att skaffa och använda elbil. De tillåts köra gräddfil och slipper alla avgifter, t.o.m laddningar är gratis. Dessutom säljs de till överkomligt pris. För 150 000 kr kan man köpa en elbil i Norge. När väl en elbil är köpt så kostar de inget att använda. Därför väljer de som har ’både och’ att helst köra elbilen.

Då det i Norge finns en fungerande policy för att stimulera till investeringar i elbilar så vore det säkert enkelt att bara kopiera delar av konceptet för svenskt vidkommande.

Fördelar med elbil

• Inga utsläpp, det går att återvinna nästan hela bilen och även litiumet i batterierna.
• Tyst gång, men kräver extra uppmärksamhet speciellt i förhållande till gående och cyklister.
• Mindre servicebehov, ingen olja, lite bromsslitage genom motorbromsning.
• Laddningsuttag finns, vanliga motorvärmaruttag, men många fler behövs.
• Perfekt att ladda med solceller, också om strömmen försvinner.
• Finns gratis laddning, t.ex vid Ikea-varuhus.
• Stödjer utbyggnad av vindkraft – ju fler elbilar, ju mer förnyelsebart behövs.
• Effektiv distribution, elenergi behöver ej transporteras, till skillnad från bensin, biogas och andra bränslen. Sverige har ett jättebra utbyggt elnät med trefas över hela landet.
• Effektivare energiomvandling, elbil utnyttjar cirka 90 procent av tillförd energi, jämfört med förbränningsmotorers 15–25 procent.
• Elbilar kan på sikt också drivas av bränsleceller med 0-utsläpp. Då får de längre räckvidd mellan tankningarna och tankningarna går fortare. (Kommentar av Bo G Eriksson)
• Elbilar kan ha svårt att dra släpkärra eller husvagn. Men hybridbilar kan naturligtvis klara även det.
• Kan leda till effektivare sysselsättning, som dessutom upplevs som mer meningsfull.

Nackdelar med elbil

• Priset. Samhällsstöd är absolut nödvändigt under en övergångstid.
• Laddningsmöjligheter, även här bör samhället satsa.
• Räckvidd: bättre batterier kommer säkert och finns det bara laddningsstolpar så är detta redan idag ett mindre problem för de flesta resor.
• Om de är nästan ljudlösa kan de vara svåra att uppmärksamma i trafiken.
• Kan leda till minskad sysselsättning.

Elbilar kräver lika mkt yta som vanliga bilar i städerna. Ger samma ökade risk för den fysiska passivitetens sjukdomar. Samma ökade olycksrisk som för vanliga bilar, ja kanske högre risk pga tyst gång. Drar mer energi än kollektivtrafik, ty: Friktionen järnhjul räls är mkt lägre än gummi asfalt. Elbussar är bättre än elbilar ur ovanstående perspektiv. – Men de bilar som trots allt behövs – kanske en miljon i Sverige, kan man ju överväga eldrift för. (Kommentar av Ulf Flodin)

Tillverka liten elbil: 6 ton CO2. Elmix i Europa: 460 g CO2/kWh, plus en hel del kärnkraft. Elförbrukning elbil: 1,5 kWh/mil, [dvs 700 g CO2/mil och utsläppen för tillverkning motsvarar nästan 10000 mil körning]. Visst ska vi ha elbilar, men i betydligt mindre omfattning än dagens resurs-, energi-, och ytkrävande massbilism. (Kommentar av Johan Erlandsson)

Anm: I Australien ser man det som att solcellsdrivna elbilar kan vara en lösning på detta, som även kraftigt ökar räckvidden.

Elbilen kan göra bilismen hållbar därigenom att den:

• Har mycket effektiv energiförbrukning.
• Är del av lösning på klimatproblemet.
• Ger bättre luft i städerna.
• Eliminerar vårt oljeberoende.
• Minskar trafikbuller
• Stimulerar teknisk utveckling i hållbar riktning
• Kan fulländas med bränsleceller

Författare: Affe Gustafsson, Christian Gertzén, Gunnar Nilsson.

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.

Ersätter motionerna 123, 136, 159, 179, 185

MOTION 310: Kriminalisera ekocid vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag


Vi vill att Klimatriksdagen framför till Sveriges folkvalda att de aktivt ska arbeta för att massförstörelse av naturen, ekocid, kriminaliseras i internationell lagstiftningen vid Internationella brottsmålsdomstolen i Haag.

 
Ekocid avser storskalig skadeverkan på miljö. Det gäller till exempel;
– Storskaliga landskapsförändringar som leder till rubbning eller omintetgörande av livsmiljö för flora och fauna.
– Omfattande förorening, oavsett om den sker avsiktligt eller ej.

Exempel på ekocid:
– Regnskogsskövling
-Fracking och brunkolsutvinning
– Antropogen klimatpåverkan

Problem
Över hela jorden utarmas ekosystem – isar smälter, hav fylls av plast, skogar ersätts av plantager. Stora ekonomiska värden investeras i projekt som medför irreparabla skador på livsmiljöer. I Sverige pågår prospektering bl a för utvinning av skiffergas som förorenar mark och vatten. Idag är ekocid är ett brott i krigstid medan motsvarande handlingar inte är brottsliga för t.ex. företag som bedriver näringsverksamhet. Förstörelsen fortsätter och vi förmår inte stoppa den med nuvarande lagstiftning. Vi måste därför ändra på spelreglerna.

Det är inte längre tillräckligt att företag och andra aktörer kommer undan med att köpa sig fria från ansvar. I dag beräknas de eventuella skadeståndsanspråk ett företag kan få på sig för att ha orsakatmiljöförstörelse endast som en försumbar utgift i det stora hela. Tyvärr är det också så att ansvariga företag undviker ansvar genom att försätta sig i konkurs när det är dags att städa upp. Kvar blir de som lever i den förstörda miljön som saknar möjlighet att söka sig någon annan stans.

Varför måste vi kriminalisera ekocid?
Vi måste införa lagstiftning som förbjuder sådan verksamhet som anses vara så farlig för människor, djur och natur, nu eller i framtiden att vi inte kan låta kommande generationer dras med de potentiella skadeverkningarna.

Ta ansvar
Genom att reducera naturen till det ekonomiska värde den kan tänkas ha för människor blir den indirekta slutsatsen att naturen inte har något inneboende värde. Vi förleds på så sätt att tro att den ena ”naturresursen” kan ersättas av en annan när den är förstörd. Detta tycker vi är fel. Genom att prissätta naturen fjärmar vi oss ifrån att tro på naturensinneboende, icke mätbara värde och främjar det i vår kultur som reducerar naturen till kronor och ören. Naturen är mer än kronor och ören. Vi vill därför återta ansvaret för vår framtid genom att kalla omfattande miljöförstörelse vid dess rätta namn: ekocid.

Ange tonen för framtiden
Vi bryr oss. Vi värnar naturen och vi kan inte se annat än att vi har ett ansvar att skydda vår natur. Vår övertygelse är orubblig: jordens ekosystem behöver ett starkt skydd i internationell lag. Vi är inte i första hand motståndare eller demonstranter mot de aktörer som inte respekterar naturens inneboende värde. Vi är med hela våra hjärtan förespråkare FÖR naturens inneboende värde. Vi värnar och respekterar det. Vi ärver inte jorden, vi lånar den av våra barn och barnbarn.

Skapa positiva incitament
Syftet med lagförslaget är inte att straffa företagsledare, utan att skapa incitament för storföretag att ta sitt ansvar. På så vis vill vi främja ett långsiktigt hållbart företagande som stärker ekosystemens hälsa istället att förstöra den. En lag om ekocide skulle innebära ett märkbart skifte i företags riskanalyser rörande kontroversiella projekt och därigenom stödja kloka och långsiktiga beslut. I en värld där ekocid är kriminaliserat och inte ses med blida ögon kommer företagens vinstintressen inte stå oemotsagda. Avsikten med att kriminalisera ecocide är att förebygga och förhindra att vinstdrivande aktörer tillåts orsaka ecocide.

Hur skulle en ekocidlag göra skillnad?
Genom att hålla företagsledare, regeringschefer och företrädare för såväl banker som statliga institutioner personligt ansvariga för de konsekvenser som följer av deras beslut kan den onda cirkeln brytas. Detta är själva nyckeln. Ingen vill avtjäna fängelsestraff. Genom att t.ex. hålla en VD för ett företag personligen ansvarig (istället för att ansvaret omfattar företaget som juridisk person) kan vi bryta den negativa spiralen av miljöförstörelse. En VD som ombeds att verkställa beslut som skulle innebära ödeläggelse av naturen ställs inför ett val: antingen går hen bolagstyrelsen till mötes och riskerar att hamna i fängelse eller att ”ordervägra” med hänvisning till ecocide-lagen. På så sätt kan vi stötta beslutsfattare att fatta kloka, långsiktiga och miljövänliga beslut som är alla till gagn.

Vad krävs?
För att ekocid ska kriminaliseras krävs en stark folklig opinion. Klimatriksdagen är en folkrörelse med stort inflytande som kan komma att bli helt avgörande. Det skulle vara en mycket viktig opinionsyttring om Klimatriksdagen lyfter fram detta förslag till de svenska
beslutsfattarna .

Opinionen för att kriminalisera ekocid växer snabbt. Under 2013 lyckades ett initiativ organiserat av EU-medborgare samla över 100.000 signaturer (www.endecocide.eu)

Sveriges historiska roll som pionjär
Sverige var ett föregångsland i den tidiga miljörörelsen. Vid öppningsanförandet på den första FN-konferensen om hållbar utveckling som ägde rum i Stockholm 1972 karakteriserade dåvarande statsminister Olof Palme användandet av agent orange i USA:s krigsföring i Vietnam som ”ett brott som ibland kallas för ekocid” (avseende det s.k. ”agent orange”). Samtidigt demonstrerade 7,000 svenskar för att ekocid skulle förbjudas i lag och gav sitt fullhjärtade stöd för att det skulle erkännas av det internationella samfundet som ett brott i såväl fredstid som i tid av krig. Fem år senare 1977 kom en la som förbjöd ekocid i som en del av krigföring men ekocid är fortfarande idag inte klassificerat som ett brott i fredstid. Vi menar att det är helt absurt att ekocid är förbjudet i krig men inte i fred.

Nästa år, 2015, revideras Romstadgan. Vi vill att Sveriges förtoendevalda föreslår att ecocide ska kriminaliseras, jämte  krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter. Sverige besitter makten, i egenskap av sitt medlemssskap i FN, att lägga fram ett sådant förslag. Vidare krävs att 80 länder stöder förslaget för att ecocide ska bli internationell lag. (se https://eradicatingecocide.com/)

Så här drygt 40 år efter att Olof Palme höll sitt öppningsanförande på den första FN-konferensen om hållbar utveckling kan svenskarna förnya sitt löfte att stå upp för våra ideal. Genom att begära att ekocid kriminaliseras när Romstadgan ska revideras under nästkommande år kan vi fullfölja den resa som påbörjades i Stockholm för drygt fyrtio år sedan.

Om vi lyckas blir ekocid ett brott mot freden – reglerat i Romstadgan – jämte redan nämnda krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter. Mer konkret skulle detta betyda att de personer som fattar beslut som leder till ekocid hålls personligen ansvariga inför Internationella Brottsmålsdomstolen i Haag, på samma sätt som redan är fallet för krigsförbrytare. Precis som krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter idag med självklarhet betraktas som inte bara som brottsliga handlingar utan som något som väcker världssamfundets avsky, måste också ekocid kriminaliseras.

Konkreta lösningsförslag:
– Sverige blir en förespråkare av en internationell ecocide-lagstiftning.
– Sprida kunskap och mynta begreppet ecocide (se https://www.eradicatingecocide.com samt https://www.endecocide.eu)
– Fullständig genomgång av faktaunderlag och Carbon Major-rapporten (se https://carbonmajors.org)


Författare: Niklas Bruce (f.d. motion 179), Sofie Rydelius (f.d. motion 185), Frej Nicolaisen Sidén (f.d. motion 159, Anders Tivell (f.d. motion 136) och Anita van Doorn (f.d. motion 123)
 

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.