Stig Broqvist skickade in en motion till klimatriksdagen med 56 att-satser och kvalificerar sig med det som värsta motionären. Dessvärre blir den inte accepterad i den form den är, den är alldeles för omfattande och därmed svår att ta ställning till i ett enda beslut. Stig Broqvist har viss förståelse för det men pekar samtidigt på att en helhetssyn krävs om klimatfrågan ska kunna lösas. Den omställning vi talar om berör alla delar av samhället.
– Allt hänger ihop. Vi kan inte blunda för de sociala aspekterna om vi vill få acceptans för klimatomställningen. Miljö och solidaritet går hand i hand.
Själv har han 50 års erfarenhet av att arbeta för miljön och för rättvisa. Det började med kampen mot en svensk atombomb i början på 1960-talet. Sedan läste han Georg Borgström och Hans Palmstierna, vars böcker fungerade som väckarklockor i miljöfrågan. Sedan 1970-talet har han arbetat i miljörörelsen. Han var med och organiserade flera marscher mot kärnkraftverket i Barsebäck. Idag är han aktiv i Jordens Vänner i Helsingborg. Som lärare i matte och fysik gick han vidare och utbildade sig också för att kunna undervisa i samhällskunskap, geografi och miljökunskap. Han har alltid uppmuntrat diskussioner i sina klasser och har, som han säger, deltagit i otaliga diskussioner på gator och torg. Och med politiker. Få lär ha överklagat så många trafikpolitiska beslut i Helsingborg som Stig Broqvist…
Väldigt många har insett att vi behöver ta till kraftåtgärder för att klara klimatproblemen, men, säger han, samtidigt är många människor vilsna.
– Vi får ofta höra om våra förslag att de är orealistiska, ”det går inte”. Men varför skulle det inte gå? 1941 förbjöds tillverkning av privatbilar i USA och över en natt ställde bilindustrin om till krigsproduktion.
– Vi kan ställa om – ifall vi vill!
Ur Stig Broqvists motion: ”Om Sverige skulle gå in för genomgripande förändringar… och befolkningen skulle få en bättre situation med mindre gifter, renare luft, renare vatten, mindre stress och mer gemenskap, minskad eller avskaffad arbetslöshet och kortare arbetstid, mindre materiellt överflöd, men allt det materiella vi verkligen behöver, skulle det sända chockvågor världen runt. Om ett fullt utvecklat industriland frivilligt ställer om samhället och om folk är nöjda och mår bra skulle sannolikt många s.k. u-länder se detta som ett föredöme och något att sträva efter.”
Stig Broqvists motion är under omarbetning och kommer sannolikt att kunna accepteras uppdelad i flera olika.
Läs hela motionen här.
Anika Agebjörn
Vilket nummer har motionen? Det vore bra om jag kunde hitta den lätt för att kunna kommentera. Det är lätt att vara radikal i krav, men inte bra att vara orealistisk. Den första attsatsen, ,,, drastiskt minska utsläppen av växthusgaser till noll så snart som möjligt. Går inte att uppnå noll då människor släpper ut CO2 vid andning och några av oss släpper ut gaser från magen. Även om alla människor försvann från Sverige skulle det förekomma utsläpp av växthusgaser från djur och vid förmultning. Denna attsats innebär alltså ett orimligt förslag. Jag skulle bli mycket olycklig om Klimatriksdagen kom fram med orealistiska förslag.
Många av förslagen är bra och huvuddelen borde var för sig gå att sammanföras med andra motioner. På det hela taget borde vi väl jobba så att vi behandlar likartade förslag i ett sammanhang. Det vore därför bra om alla motionärer så snar som möjligt går igenom alla motioner och i klartext lämnar besked om hur de ser att de kan samordna sina motioner med andras. En sådan uppmaning har redan tidigare gått ut från arrangörerna,
Motionen delades upp och finns nu i många delar. Jag vet inte exakt vilka nummer hans motioner fick, men det går ju att söka på Stig Broqvist på sidan så kommer motionerna upp. Jag tror att alla motionärer som har snarlika motioner nu har fått mejl om att slå ihop dessa, så det kommer förhoppningsvis ske förändringar under de närmaste dagarna.
Anika Agebjörn, i presidiet för ekonomiutskottet. Ja, jag tror det krävs ett stort och generöst arbete för att klimatriksdagen ska lämna ifrån sig så bra förslag som möjligt. Vi kommer bara att gå vidare med en handfull motioner. Många bra förslag riskerar komma bort helt om vi inte kan jämka lite. Hela processen nu ställer stora krav på samarbets- och kompromissvilja Själv drar jag nu tillbaka min ekonomimotion (nr 6), det finns flera som tangerar dessa förslag.
Jag har strukit vissa delar och delat upp resten i fem motioner: nr 132 ”Ändrat system så inte pengar får styra”, nr 133 (som också fick nr 142) ”Stor statlig informationskampanj”, nr 134 ”Ställa om helt till ekologiskt jordbruk”, nr 196 ”Omställning till sådan förnybar energi som inte tar maten från fattiga” och nr 219 ”Genomgripande ändring av trafiksystemet m.m.”.
Lite naturvetenskapliga fakta: CO2 bildas och kommer ut i luften bl.a. vid människors och andra organismers andning och tas upp av växter vid fotosyntesen. Så länge det sker i en naturlig balans är det inga problem. Miljöproblemet växthuseffekten uppkommer av att mer CO2 släpps ut än det som går runt i det ekologiska kretsloppet. Dessutom finns andra växthusgaser. När man pratar om att minska utsläppen av växthusgaser till noll, så avses vad gäller CO2 att inte släppa ut mer än vad växter tar upp. Det är därför man säger att förbränning av fossila bränslen men inte biobränslen bidrar till växthuseffekten. Vad gäller biobränsle gäller dock villkoret att man inte får ta ut mer än vad nya växter tar upp. T.ex. är det oacceptabelt för klimatet att ta biobränsle genom att hugga ner regnskog, eftersom den sannolikt inte växer upp igen. Mina förslag är alltså verkligen inte naturvetenskapligt orealistiska, Bo G Eriksson. De är inte heller politiskt, ekonomiskt eller juridiskt orealistiska, eftersom politiska, ekonomiska och juridiska lagar och regler är skapade av människor och kan ändras av människor, till skillnad från naturvetenskapliga lagar.
Stig Broqvist
Biobränslen, där kolet inlagrats tidigare år eller epoker, bidrar också till överskott av koldioxid i atmosfären. När man bränner torv bildas ett sådant överskott. Torven har samlats under århundraden.
Om man med 0-utsläpp inte menar 0 utsläpp, så är det ok för mig. Det är dock bra att skilja på utsläpp och inlagring av kol. 0 utsläpp är orealistiskt, men en balans är realistisk och önskvärd, för att inte säga nödvändig. För min del ser jag det som nödvändigt att vi lagrar in mer kol än vi släpper ut.
Att elda med torv är naturligtvis inte klimatneutralt, eftersom man i så fall tar upp torv, som bildats under tusentals år. Om man använder trä som biobränsle, gäller det att ur ett större skogsområde årligen inte ta ut mer än den årliga tillväxten av biomassa. Sedan är det fråga om vad man ska använda träråvaran till. Vi behöver trävirke, papper och kanske en del annat. Är det något av pappret vi klarar oss utan? Jag tycker att vi kraftigt borde minska mängden reklam och också minska mångden engångsförpackningar, engångstallrikar o.dyl. en del. Det borde i stället kunna bli biobränsle. Biogas från rötning av organiskt avfall är också bra.
Mitt sätt att skriva om utsläpp av växthusgaser och vad som är 0-utsläpp är inget jag hittat på, utan det vanliga bland experter. Däremot är de flesta mer försiktiga än mig, när det gäller att kräva minskningar av utsläpp av växthusgaser, men det beror inte på naturvetenskap, utan det beror snarare på vad de tror är ”politiskt möjligt”. Jag tror inte politiker löser problemen, utan folkopinionen måste sätta press på politikerna. Om bara den politiska viljan finns, så är mina förslag fullt möjliga. Därför hoppas jag att Klimatriksdagen kommer att besluta om bra, långtgående och genomgripande krav.