MOTION 106: Köttskatt
 

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda ett förslag om en likvärdig beskattning av olika utsläppskällor och då särskilt betona behovet av klimatskatt på animalieprodukter.

Beskattning bör vara enhetlig för alla produkter av samma produktslag och omfatta alla sorters livsmedel som släpper ut mer än 0,75 kg CO2-ekvivalenter/kg produkt. Beskattningen bör motsvara nivån på bensinskatten. Den exakta nivån på skatten bör avgöras med noggrant beaktande av samtliga välgjorda studier av utsläpp vid produktion av olika livsmedelsprodukter.

Enligt FN:s mat och jordbruksorganisation FAO:s rapport Livestocks long shadow så står produktionen av animalieprodukter för 18 % av de globala växthusgasutsläppen. Enligt Naturvårdsverkets statistik står jordbruket i Sverige för 13 % varav den allra största delen härrör från animalieproduktion. Utsläppen från svenska jordbruk minskar förvisso, men detta beror främst på en ökad andel av jordbruksprodukterna importeras. Konsumtionen av kött har ökat kraftigt från 60 kg per person och år 1990 till 86 kg 2012. Även konsumtionen av ost har ökat kraftigt, medan den direkta mjölkkonsumtionen har minskat. Sverige importerar idag 32 % av allt griskött som konsumeras, 42 % av nötkött och 61 % av allt fårkött. En beskattning måste därför ske i konsumentledet för att ha störst effekt.

Växthusgasutsläppen från animalieproduktion växlar kraftig mellan olika uppfödningsförhållanden, främst beroende på djurens livslängd, typ av foder och om man räknar med effekter på avskogning. En av de lägre uppskattningarna som fåtts fram i vetenskapligt gedigna uppskattning har gjorts av Annika Carlsson-Kanyama på KTH:
1 kg nötkött = 10 kg CO2-ekvivalenter.
1 kg griskött = 3 kg CO2-ekvivalenter.
1 kg ost = 6 kg CO2-ekvivalenter.
1 kg mjölk = 1 kg CO2-ekvivalenter.
1 kg sojabönor = 0,1 kg CO2-ekvivalenter.

I jämförelse orsakar 1 liter bensin vid förbränning utsläpp av ungefär 2,3 kg CO2-ekvivalenter

Idag beskattas alla livsmedel med 12 % moms. Bensin beskattas med energiskatt, koldioxidskatt och 25 % moms, totalt motsvarande ca 130 % av priset eller 8,25 kr/liter, 6,90 kr/liter borträknat moms (eller 3 kr/kg CO2-ekvivalenter).
Det finns ingen tydlig rimlighet i att livsmedelsprodukter skulle få en lägre skatt för samma utsläpp. Snarare kan det finnas argument för att animalieprodukter bör beskattas högre än bensin med tanke på deras negativa hälsoeffekter och att produktionen av dessa är mer etiskt kontroversiell. En miniminivå borde ändå vara beskattning i enlighet med nivåerna på bensinskatten och sedermera höjning i takt med denna.

Således om man utgår från Carlsson-Kanyamas modesta uträkningar:
1 kg nötkött = 30 kr växthusgasskatt exklusive moms
1 kg griskött = 9 kr växthusgasskatt
1 kg ost = 18 kr växthusgasskatt
1 kg mjölk = 3 kr växthusgasskatt

Även vegetariska produkter med höga utsläpp såsom ris och flygimporterad frukt borde kunna beskattas på motsvarande sätt. Enligt en studie av Wirsenius m.fl. skulle en skatt på animalieprodukter motsvarande 30 kr/kg nötkött på EU-nivå minska utsläppen från EU:s jordbruk med 11 %. Därutöver tillkommer att den mark som frigörs skulle kunna användas till koldioxidsparande eller koldioxidinfångande näringar. Ingenting hindrar dock att man inför en sådan särbeskattning på nationell nivå.
Författare: Klimataktion Uppsala

Källor:
Jordbruksverkets rapport om köttskatt mm: Hållbar köttkonsumtion 

Rapport från FAO: Livestock’s long shadow

Naturvårdsverkets statistik

Jordbruksverkets statistikdatabas 

Carlsson-Kanyamas rapport om utsläpp från olika typer av mat:
Non-CO2 greenhouse gas emissions associated with food production: methane (CH4) and nitrous oxide (N2O). Trita-IMA 2007:22.

Om effekten av skatt på animalieprodukter:
Wirsenius, S., F. Hedenus, K. Mohlin (2010). Greenhouse gas taxes on animal food products: tax scheme and climate mitigation effects. Climatic Change 108:150-184. 

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.