MOTION 151: Begränsa inrikesflyget
 

Vi vill att klimatriksdagen skall framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att inrikesflyget måste begränsas kraftigt, särskilt i södra Sverige. Detta skall ske genom att en teknisk expertgrupp bestående av trafikforskare ser över de inrikeslinjer som trafikeras, och bedömer vilka som kan få finnas kvar, utefter kriterierna: 
– Saknas alternativa trafikslag på sträckan som kan ersätta flyget?
– Om alternativ finns, ger de högre samlade klimatutsläpp än vad flyget gör?
– Är sträckan så lång att den är jämförbar med typiska sträckor för utrikeslinjer, alltså ungefär halva Sveriges längd, 80 mil?

Om expertgruppen kommer fram till att klimatvänliga alternativ till flyg finns och att sträckan är tillräckligt kort, skall den flyglinjen upphöra genom att Transportstyrelsen förbjuder passagerartrafik på sträckan.

Det är inte lätt att avgöra hur stor flygets klimatpåverkan är. Flygets utsläpp av koldioxid utgör bara några få procent av världens samlade utsläpp av koldioxid. Därutöver tillkommer en osäker faktor från växthuseffekt på grund av vattenånga och kväveoxider som släpps ut på hög höjd i atmosfären. Klart är emellertid att flygtrafik ger mycket höga utsläpp av växthusgaser per kilometer i jämförelse med andra trafikslag, och att världens flygtrafik ökar stadigt. Detta gäller inte minst svenskarna. År 2011 sa trafikforskaren Jonas Åkerman vid KTH att klimatutsläppen från svenskarnas flygresor kommer att gå om de samlade utsläppen från biltrafiken i Sverige om ett tiotal år. Vill man alltså minska svenskarnas utsläpp av växthusgaser är det därför rimligt att reducera flygtrafiken. Utrikesflyget står helt naturligt för de största utsläppen, både genom att man kör längre sträckor och genom att fler utrikesresor än inrikesresor med flyg företas. Svenskarnas reser allt mer lättvindigt utomlands, både som charterturister och med reguljärflyg. Flygbranschen har vidtagit och arbetar kontinuerligt med åtgärder för att minska flygets klimatpåverkan. Det handlar om att använda mer bränslesnåla plan, att korta körsträckor, och samordna start och landning vid flygplatserna så att flygtiden i luften minimeras. Men dessa åtgärder har inte hittills kunnat uppväga att vi reser allt mer med flyg. Hos vissa flygbolag finns möjligheten att köpa biljett med klimatkompensering, och som resenär kan man givetvis ta egna sådana initiativ. Men möjligheterna till klimatkompensering är begränsade, och har mest blivit en ynnest för rika människor att köpa sig fria från att behöva ändra sin skadliga livsstil.

Det tydliga budskapet från FN:s klimatpanel är att de faktiska utsläppen måste minska, och här måste de rika länderna i väst, dit Sverige räknas, gå före och minska de faktiska utsläppen genom en förändrad livsstil, i det här fallet genom att minska flygandet. Utrikesflyget är en gemensam angelägenhet för alla nationer. Det är svårt för ett enskilt land att dra in en flygsträcka till ett annat land, även om det görs av hänsyn till klimatutsläppen. Internationella regler försvårar införandet av klimatskatter och bränsleavgifter för flygtrafiken. Sverige kan och skall sätta press på andra länder genom EU och FN så att det blir dyrare och svårare att flyga. Till många destinationer som öar och avlägsna länder saknas alternativa färdsätt. Man bör då arbeta mot att endast de sträckor där flyg är det enda ”vettiga” alternativet får finnas kvar.

Och här kommer det svenska inrikesflyget in i bilden. Svenskt inrikesflyg är exempel på flygtrafik som på det stora hela är onödig. Åtminstone på södra Sveriges fastland är tågtrafiken utbyggd så att den helt och hållet kan ersätta inrikesflyget. Svensk tågtrafik drivs med el som knappt bidrar med några utsläpp av växthusgaser överhuvudtaget. På exempelvis sträckan Stockholm-Göteborg finns X2000-tåg som konkurrerar väl tidsmässigt och komfortmässigt med flyget, och man kan färdas tiotusen gånger fram och tillbaka med tåg innan man orsakat lika mycket utsläpp som en enkelresa med flyg mellan städerna gör. Det är emellertid ofta billigare att ta flyg än tåg, så många väljer alltjämt flyget. Inrikesflyget hämmar tågtrafikens utveckling, såväl i tätbebyggda områden som på glesbygden. För att tåget ska kunna bli ett konkurrenskraftigt alternativ också till bilen, behövs storsatsningar på svensk järnväg. Med ett kraftigt begränsat inrikesflyg kan tågets konkurrenskraft stärkas också gentemot andra trafikslag. Det är därför av högsta vikt att merparten av de svenska inrikeslinjerna med flyg stoppas. Det hjälper inte att invända att inrikesflyget står för en liten del av svenskarnas samlade utsläpp. Går man efter sådana argument från varje liten utsläppsfaktor vidtas inga klimatåtgärder. De samlade utsläppen kommer från miljoner olika källor, och varje källa måste granskas utifrån sina utsläpp, och inte utifrån den andel den står för i relation till andra källor. Svenskt inrikesflyg på sträckor som Stockholm-Göteborg är en skamfläck för det moderna och mänskliga Sverige, i ljuset av rapporterna från FN:s klimatpanel.

Hur går man rent praktiskt till väga för att begränsa inrikesflyget? Frågan är komplex. Till vissa orter i Norrland är tågtrafiken dåligt utbyggd, och sträckorna till södra Sverige är så långa att de kan jämföras med sträckor för utrikesflyg. Till Gotland finns helt naturligt ingen järnväg, där är alternativet färja. Enligt trafikforskaren Jonas Åkerman ger flyg till Visby mindre klimatutsläpp än vad höghastighetsfärjan gör. Det bästa i fallet Gotland vore förmodligen låghastighetsfärja, men flyget kan kanske inte ersättas helt och hållet. Det är svårt för en lekman eller en politiker att avgöra precis vilka flyglinjer som skall få finnas kvar. Vi förordar därför, som sades i inledningen till denna motion att en expertgrupp av trafikforskare tillsätts, som utreder varje enskild flygsträcka. Kan man lägga ner inrikesflyget från en viss flygplats utan att denna ort isoleras från resten av landet? Om inrikesflyget från en flygplats läggs ner, kommer det verkligen leda till mindre klimatutsläpp, eller måste man komplettera med andra åtgärder, såsom t ex förbud mot höghastighetsfärjor? Nedläggningen av de flyglinjer som inte expertgruppen anser kunna vara kvar genomförs sedan genom att Transportstyrelsen beslutar att dra in tillståndet för trafikering av dessa linjer. Avskaffandet av flyglinjerna skall ske i samklang med övrig samhällsplanering, och i synnerhet skall man sträva efter att ersätta den uteblivna flygtrafiken med tågtrafik.

Referenser:
1. Trafikverket.se – ”Jämför trafikslag”
2. UNT- ”Flygets utsläpp ökar snabb”

Författare: Emil och Klara Molander
 

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.