Motion 186: Höjning av ambitionsnivån och målet för klimatförhandlingarna

MOTION 186: Höjning av ambitionsnivån och målet för klimatförhandlingarna
 

Jag vill att Klimatriksdagen framför till Sveriges riksdag och regering att de kraftfullt arbetar för en avsevärt höjd ambitionsnivå i det kommande globala klimatavtalet 2015 liksom i redan gjorda åtaganden om utsläppsminskningar fram till 2020 för att Arktis, Antarktis och Himalayas glaciärer ska kunna bevaras. Det kräver minskningar av utsläppen av växthusgaser och andra klimatpåverkande ämnen så att temperaturökningen hålls på en klart lägre nivå än 2 grader, helst högst 1.5 grader. I Sverige bör sotutsläppen från vedeldning minskas kraftigt under de kommande 10 åren.

Bakgrund
1. Utvecklingen i kryosfären (allt fruset på jorden) är allvarlig och kryosfären värms 2-3 gånger snabbare än övriga delar av världen. Kunskap om den allvarliga situationen och den skenande utvecklingen i de snö- och istäckte områdena på jorden måste kommuniceras till förhandlare och politiker som ett imperativ till att nå utsläppsminskningar i Paris 2015 som ger oss en chans att förhindra att kryosfären smälter bort och att långt allvarligare negativa feed-back-processer, exempelvis frisättning av metan i Arktis, undviks.
2. Skyddet av kryosfären kräver insatser också på kort tidskala som kan bromsa upp den snabba avsmältning av Arktis och Himalaya liksom den nyligen upptäckta hotande utvecklingen i Antarktis. Effektiva åtgärder för att minska utsläpp av s.k. Kortlivade Klimatpåverkande Luftföroreningar måste vidtas skyndsamt i Sverige liksom i övriga delar av världen för att bromsa upp uppvärmningen i Arktis, Antarktis och Himalaya på kort sikt. Det gäller särskilt Black carbon (sot ) och metan.

Motivering
Utveckling i Kryosfären
Klimatförändringarna i de snö- och istäckta delarna på jorden (kryosfären) har accelererat under de senaste decennierna. Dessa delar uppvärms nu med mellan 2 och 3 gånger den globala temperaturökningen. Det har bl.a. tagit sig utryck i den rekordlåga utbredningen av sommarhavsis i Arktis 2007 och 2012 och de stora massförlusterna från Grönlandsisen 2012. Men även rapporter från utvecklingen i Antarktis pekar på att utvecklingen håller på att skena iväg även för denna jättelika ismassa. Nya mekanismer för en snabb avsmältning av Västantarktis har identifierats. De senaste rönen tyder på att den globala temperaturen måste stabiliseras på en nivå klart under 2 graders ökning för at hamna på den säkra sidan när det gäller Antarktis fortsatta utveckling. En fortsatt avsmältning av Grönlandsisen och Västantarktis kan leda till betydligt större höjning av havsytans nivå än vad IPCC AR 5 rapporterat. Paleoklimatologisk forskning har visat att processer kan löpa mycket snabbt i Antarktis och att havsytan har höjts med upp till 22 meter för koncentrationer av koldioxid i atmosfären på mellan 400 och 850 ppm vid tidigare tillfällen. Förutom en höjning av havsytans nivå som drabbar hela världen och som sätter stora arealer under vatten så medför en avsmältning glaciärerna i Himalaya och andra bergskedjor som Anderna betydande vattenförsörjningsproblem och drabbar stora befolkningstäta områden i Sydasien. Ny indisk forskning visar att de stora glaciärerna i Himalaya kommer att försvinna vid en utveckling som fortsätter som nu. Endast det av IPCC modellerade gynnsammaste alternativet (RCP2.6) medför att avsmältningen kan avstanna och glaciärerna tillväxa igen, dock ej till tidigare omfattning.

Det finns mycket starka skäl att göra de senaste årens iakttagelser om utvecklingen i kryosfären kända i vidare kretsar och att den informationen kan bidra till att starkare motivera allvaret i att uppnå mål som ligger under det redan etablerade 2 gradersmålet. Denna nya kunskap bör framföras av forskarna på ett sätt så att förhandlare och politiker kan ta till sig informationen under den kommande förhandlingsprocessen.

Kortlivade Klimatpåverkande Luftföroreningar
Men situationens allvar och de uteblivna framgångarna i UNFCCC-förhandlingarna har drivit fram nya strategier för att på kort sikt bromsa upp utvecklingen i avvaktan på att länderna tar sitt förnuft till fånga och genomför de minskningar av utsläppenen av växthusgaser som är nödvändiga på längre sikt. I två rapporter från UNEP och en rapport från ICCI-Världsbanken visas att man genom att minska utsläppen av sk. Kortlivade Klimatpåverkande Luftföroreningar (SLCP – Short-Lived Climate Pollutants) globalt kan undvika en halv grads temperaturökning till 2050 eller i Arktis 2/3 av de förväntade temperaturökningen. De föroreningar som är aktuella är svart sot (Black Carbon, BC) och metan som bägge är kortlivade. Det gör att minskar man utsläppen så minskas koncentrationerna i atmosfären snabbt och klimatpåverkan minskar. Bägge dessa ämnen medför allvarliga luftföroreningsproblem som också minskar om man minskar utsläppen. Det gäller främst ozon och partiklar (PM2.5).

De största utsläppskällorna till BC är utsläpp från spisar för matlagning, främst i u-länderna, dieselfordon, förbränning av skörderester och vedeldning för uppvärmning. De nordiska länderna största källa är utsläpp från vedeldning efter det att dieselfordonen åtgärdats genom införandet av EURO VI. Genom att de nordiska länderna ligger så nära Arktis så får dessa utsläpp en stor effekt i Arktis genom att både värma luften och falla ner på snön och minska albedot. Sverige och övriga nordiska länder bör därför kraftigt minska sina utsläpp av sot från vedeldning.

Författare: Svante Bodin
 

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *