Motion 218: iBNP (internaliserad BNP) i stället för BNP

MOTION 218: iBNP (internaliserad BNP) i stället för BNP.

Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda
och andra berörda att vi bör tillföra ny kategori för
nationalräkenskaperna: iBNP (internaliserad BNP), helst att
användas i stället för BNP.
All verksamhet har någon slags syfte. Men oftast orsakar verksamheten även andra effekter än
just de som man primärt avser att åstadkomma. Det kallas normalt för bieffekter eller
sidoeffekter.

I ekonomiska sammanhang syftar all verksamhet till någon slags ekonomisk vinning. Dessa
värden bestäms av processer på marknaderna där de finns med. De effekter som verksamheten
har för övrigt kallar man för externa eftersom de inte räknas in som motiv för verksamheten.
Sådana externaliteter kan ändå ha ekonomiska värden för de som drabbas.

Normalt förekommer dock externaliteter utanför marknaderna och därför finns inga
marknadsprocesser som bestämmer deras ekonomiska värden. Miljöekonomi syftar till att
artificiellt tillföra sådana marknadsprocesser med hjälp av ekonomiska innovationer. I princip
handlar de om att skapa instrument för att ta reda på vad folk tycker, dvs om demokrati
tillämpad direkt på marknaderna. Då resultatet blir att externaliteter räknas med i
marknadsprocesserna så är de inte längre externa, man säger att de har internaliserats.

Ett idealt nytt mått på den aggregerade nyttoproduktionen i landet vore att, i teorin
åtminstone, korrigera värdet av varje verksamhet till det dess värde motsvarar efter
internalisering av de externaliteter som verksamheten producerar, och sedan summera allt till
en nationell aggregerad storhet: internaliserad BNP eller som jag vill föreslå: iBNP.

Utgående från att varje vara eller tjänst, eller t.o.m handling som är utanför marknader, har
någon slags samhällsvärde så bör den totala produktionen i samhället ses som det aggregerade
värdet av dessa samhälleliga nyttor respektive onyttor. Det är det egentliga mått som bör
optimeras i ekonomin, och det kan beräknas utifrån undersökningar om den egentliga
folkviljan[1]. Det måttet (iBNP) bör i princip ersätta BNP, eller åtminstone komplettera (se Appendix
nedan).

Författare: Gunnar Nilsson

 

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.

Appendix: Idéöversikt (extraherat från Nilsson 2013, 2014 [in prep])

Externaliter är effekter av affärsverksamhet på tredje part som inte egentligen är syftet
verksamheten. De är externa i förhållande till marknaden i den meningen att de inte påverkar
prisförhållanden eller jämvikter på den. Skador som uppkommer därav kan internaliseras, tas in
på marknaden, genom att de fullständigt kompenseras för av aktörerna till den grad att
egentligen ingen nettoskada är skedd. Skatter som åstadkommer detta kallas för pigoviska
skatter. Externaliteter kan även vara positiva, s.k meritvaror. För sådana kan det vara aktuellt
med subventioner i stället.
BNP är det aggregerade värdet av alla ekonomiska händelser i landet över ett år. Då ingen
hänsyn tas i det måttet till externa värden som också skapats och som faktiskt också är en del av
samhällsekonomin så blir lätt BNP missvisande. Däremot finns (som jag påvisat i en skrift till
Cemus, Nilsson [in prep] 2013, 2014) logiskt sett en motsatt ideal storhet som är korrigerad
genom att i princip alla externa värden är internaliserats. Vi skulle kunna kalla denna storhet
iBNP, för internaliserad bruttonationalprodukt[2]. (På engelska: iGDP, för internalized Gross Domestic Product[3]). Även ekonomisk effektivitet bör omräknas i internaliserade storheter. De två
motpolerna är liknande olika fokus i fixeringsbilder, något som vi bör tydliggöra och träna oss i att se.
Genom att införa notation för delberäkningar med avseende på en mängd
kandidatexternaliteter[4], K, kan iBNP kan även utgöra generell mall för notation av alla de alternativa
mått på samhällsproduktionen som redan kommit i användning. Exempelvis Green GDP blir specifikt
{iKBNP, K=KGreen GDP}[5],
innefattande all luddighet som byggts in i det politiskt lämpliga begreppet Green GDP[6].
KGreen GDP syftar på mängden av de externaliteter som Green GDP fokuserar på, dvs i princip
miljöpåverkan på natur och samhälle. Det går också att begränsa fokus till specifik mindre
mängd externaliteter[7].
Med iBNP sett i förhållande till BNP kan man även modellera externaliters makroekonomiska
dynamik (”externality dynamics”)[8]. Detta kan utgöra motiv för att använda ett mer exakt begrepp
sådant som iBNP.
En för detta förslag ännu outredd komplikation kan vara att det utifrån perspektiv från ekologisk
ekonomi[9] förefaller som att inte alla externaliter är enkelt utbytbara mot varandra eller andra
ekonomiska värden. Detta förtjänar att tittas närmare på, och om möjligt inkorporeras i notationsmallen.

Källor:
[1] Som exempel på hur detta skulle kunna gå till: se även motionen om direkt-demokratiskt differentierad moms och
marknadsintegrerad demokrati.
[2] Nilsson, G. 2013 [in prep]. i
i
BNPpc – det perfekta välfärdsmåttet ! Om Möjligheten för Generellt Internaliserad
Ekonomi, med Tillämpning på Klimatfrågan. Eget skrivprojekt på kursen ’Klimatet, Energin och det Moderna Samhället’
HT12, vid Centrum för Miljö- och Utvecklingsstudier, Uppsala universitet och SLU.
[3] Nilsson, G. 2014 [in prep]. iGDP to replace GDP, [översättning (med Google translate) av centrala avsnitt från Nilsson 2013]
[4] Nilsson 2013 [in prep], s 20; Nilsson 2014, p 6
[5] Nilsson 2013 [in prep], s 25; Nilsson 2014, p 11
[6] Green GDP blev lanserat på FN-konferensen 2012, Rio+20, och utgjorde grund för slutdokumentet ”The Future We Want”
[7] såsom i Skånberg, K. 2001, Constructing a partially adjusted net domestic product for Sweden 1993 and 1997 – a presentation of the
methodological steps and empirical data. Volym 76 av Working Paper, Kunjunkturinstitutet. 48 sidor; men med speciell relevans för Alroth,
Sofia, 2000, Correcting net domestic product for sulfur dioxide and nitrogen oxide emissions: implementation of a theoretical model in practice.
Swedish National Institute of Economic Research (NIER), Working Paper No. 73, (or report 121 from the Swedish University of Agricultural
Sciences, department of forest economics)
[8] Nilsson 2013 [in prep], s 31-33; Nilsson 2014, p 17-19
[9] Costanza, Robert. 2001. Visions, Values, Valuation, and the need for an Ecological Economics, Bioscience, Vol 51, No 6, pp 459-468. Även
ingående i The Global Economy Course Reader, Autumn 2013 Vol 2, Cemus, Uppsala univ & SLU

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *