Motion 219: Genomgripande ändring av trafiksystemet m.m.

MOTION 219: Genomgripande ändring av trafiksystemet m.m.

All energianvändning liksom alla transporter har en viss miljöpåverkan även de förnybara
energikällorna och transporter som drivs av förnybara energikällor. Den mest miljö- och
klimatvänliga kilowattimmen är den som inte behöver förbrukas eller den transport som inte
behöver utföras. Det gäller alltså att minska transportbehovet och att minska
energiförbrukningen.

Om Sverige skulle gå in för genomgripande förändringar och befolkningen då skulle få en
betydligt bättre situation, mindre gifter, renare luft, renare vatten, mindre stress och mer
gemenskap, minskad eller avskaffad arbetslöshet och kortare arbetstid, mindre materiellt
överflöd, men allt det materiella vi verkligen behöver, skulle det sända chockvågor världen runt.
Om ett fullt utvecklat industriland frivilligt ställer om samhället och om folk är nöjda och mår
bra, skulle sannolikt många s.k. u-länder se detta som ett föredöme och något att sträva efter.
Med smart teknik, ekonomiskt stöd härför och ett annat tänkesätt skulle de kunna hoppa över de
misstag av gigantisk miljöförstöring, som alla industriländer gått igenom.

Den sista attsatsen, om industrin, kräver en kommentar. Sådana tekniska saker som behövs för
klimatomställning kan t.ex. vara tåg, spårvagnar, trådbussar, biogasbussar, cyklar, solceller,
vindkraftverk, energisnåla vitvaror, värmepumpar, mottrycksgeneratorer m.m. Många tror, att
bilindustrin bara kan producera bilar, men det visas tydligt i den utmärkta boken ”Slutkört” av
Lars Henriksson att det inte stämmer. År 1941 förbjöds tillverkning av privatbilar i USA i princip
över en natt. Då var det för att tillverka krigsmaterial. Nu behövs det för en rättvis
klimatomställning och för att överleva på jorden.

Angående förslaget om att kraftigt höja bensinpriset: Om kollektivtrafiktaxa och bensinpris höjs
lika mycket bidrar det inte alls till någon klimatomställning. Istället krävs en avsevärt större
ökning av bensinpriset, troligen med flera hundra procent för att även de rika, som ju kör mest
bil, ska minska sin bilkörning påtagligt. Men det skulle drabba rika och fattiga väldigt olika. Det
borde drabba fattiga och rika lika. En lösning vore inkomstberoende rabattkort för
bensinköp, så den fattiga betalar mindre bensinskatt. För att hindra hamstring och
svartförsäljning, skulle den mängd, som man får köpa till rabatterat pris begränsas beroende på
behovet, t.ex. beroende på närhet till kollektivtrafik, till förskola, till affär m.m. Förbättras
kollektivtrafiken påtagligt, så minskar behovet, som omprövas t.ex. en gång per år. Med denna
metod klarar sig glesbygden på ett rättvist sätt.

Därför yrkar jag att klimatriksdagen ställer sig bakom följande attsatser:

1. att transportbehovet minskas kraftigt bl.a. genom att frihandelsdoktrinen ersätts med en
närproduktionsprincip, vilket innebär att huvuddelen av livsmedel och andra dagligvaror
närproduceras.
2. att en mycket stor del av den trafik, som ändå behövs, måste överföras från bilism och flyg
till miljövänlig kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik.
3. att denna omläggning ska ske genom en lämplig kombination av åtgärder, som begränsar
bilismen och flyget, genom åtgärder, som förbättrar kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik, och
genom bättre information.

Exempel på åtgärder för att begränsa bilismen i kombination med andra åtgärder:
A. Byggandet av nya stora vägar, t.ex. Förbifart Stockholm och andra motorvägar, upphör
omgående.
B. Långtradartrafik förbjuds, där man har fungerande järnvägstrafik eller miljövänlig sjöfart
som alternativ för godset.
C. Skatter på bensin och diesel behöver höjas med flera hundra procent men kombineras med
åtgärder, som gör att det drabbar fattiga och rika lika mycket, t.ex. genom inkomstberoende och
behovsberoende rabattkort.
D. Trafikövervakning och straff för hastighetsöverträdelser och andra trafikbrott skärps
kraftigt, eftersom hänsynslösheten i trafiken både hotar människors liv och bidrar till ökad bilism
och därmed ökat klimathot.
E. Farthinder byggs vid alla skolor, förskolor och vårdcentraler.
F. Inrikesflyget förutom till övre Norrland och till Gotland avvecklas.
G. Så kraftiga skatter läggs på flygbränsle och/eller landningsavgifter att flyget i övrigt
minskar mycket kraftigt.
Exempel på åtgärder för att förbättra miljövänlig trafik i kombination med andra
åtgärder:
H. Underhållet av järnvägen omgående återtas i offentlig regi och att tillräckligt många
yrkeskunniga reparatörer blir fast anställda, så vi snarast återfår en fungerande järnvägstrafik.
I. Privatiseringslekstugan i järnvägstrafiken upphör och snarast återgår i offentlig regi med
samlat ansvar både för tågtrafik, järnvägsstationer m.m.
J. Det ska vara möjligt att köpa kollektivtrafikbiljetter både via mobiltelefon, internet,
telefonbeställning, automater och manuellt över disk i varje kommun, där det finns järnvägstrafik
och att det även ska gälla utlandsbiljetter.
K. Det ska återigen bli möjligt att pollettera cyklar och resgods på tåg, att det ska finnas mer
plats för bagage på tåg och att det åter ska vara möjligt att skicka expressgods.
L. Det ska i kollektivtrafik, där det är resursmässigt rimligt, vara hög turtäthet, korta
bytestider och lägre taxor, så kollektivtrafik normalt blir billigare än bil även om flera samåker i
bilen, men att det offentliga ska uppmuntra och underlätta samåkning i områden där
resandeunderlaget är så litet att bussar inte är resursmässigt rimliga.
M. Lokal kollektivtrafik ska vara avgiftsfri.
N. Cykelbanor byggs ut, så cyklar kan komma fram snabbt och säkert både i stad och på
landsbygd.
Exempel på åtgärder för att förbättra informationen i kombination med andra åtgärder: O. Det ska i minst en järnvägsstation eller busstation i varje kommun finnas en utförlig karta över centralorten och en karta över hela kommunen, där man lätt kan hitta alla gator och vägar, offentliga byggnader, parker och naturområden m.m. och hur och när man med kollektivtrafik
kommer dit och tillbaka.
P. Det ska vid varje hållplats och pendeltågsstation finnas en karta över närområdet.
Drift av bilar som ändå behövs
Q. Det ordnas för den biltrafik, som ändå behövs, så den kan drivas mycket energisnålt och
med något förnybart drivmedel, vare sig det blir miljövänlig el, biogas av avfall eller skogsråvara,
eller annat, som verkligen blir miljövänligt.

Krav kring husuppvärmning:
R. Byggnormer ändras så att nybyggda bostäder och andra hus måste byggas, så att de blir
avsevärt mycket energisnålare och miljövänligare än dagens hus.
S. Befintliga bostäder renoveras så det inte blir lyxrenovering utan att de blir energisnåla och
miljövänliga.

Krav på industrin:
T. Bilindustrin ska åläggas att gå över till att massproducera sådana tekniska saker som
behövs för en klimatomställning.

Författare: Stig Broqvist.

 

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.

2 tankar kring ”Motion 219: Genomgripande ändring av trafiksystemet m.m.

  1. Hans Sternlycke

    Elvägsförslag utan förnuft
    Projektet elvägar är den största pågående innovationsupphandlingen hittills i Europa. Trafikverket har tillsammans med Vinnova och Energimyndigheten beslutat att låta fyra intressenter gå vidare i upphandlingen. Minst två demonstrationsanläggningar skall påbörjas nästa år.

    Trafikverkets GD säger att det ger miljösmarta transporter och att då kan man utnyttja vägnätet. Det har alltså byggts ut överkapacitet på vägnätet medan järnvägen svälts ut. Energimyndighetens GD säger att elvägar innebär en stor energieffektivisering. När tågfrakt är trefalt energieffektivare än även med eldrivna lastbilar. Ni har kanske sett teckningen när det räcker med en människa för att få en järnvägsvagn att rulla medan det behövs en hel hord för att få en lastbil att röra på sig. Det är skillnad på friktion. Dessutom ger ett tåg mindre luftmotstånd än enskilda bilar och järnvägen är byggd med mindre lutningar än vägen. GD för Vinnova ser ett spännande exempel på hur upphandling av innovation kan stimulera fram nya lösningar. Varför då inte upphandla sådant som kunde ge en förbättring?

    Svenska elväg AB föreslår en trådlösning. Man tänker sig elhybriddrift för att kunna köra på vanligt bränsle utanför elsatta sträckor.Siemens står för tekniken. Elways AB vill ha infällda strömskenor på marken, liksom Volvo ihop med Alstom. Scania ihop med Bombardier vill ha induktiv laddning, överföring av strömmen från en kabel i marken genom magnetfält utan fysisk kontakt. Risken där är biologisk påverkan. Konduktiv matning med tråd eller skena ger risk för direktkontakt med strömmen. Tråd i luften är väl beprövat men svår att anpassa för både stora och små fordon.

    Enligt Mats Alaküla vid Lunds tekniska högskola kunde all riks- och europaväg, 2000 mil, elektrifieras för 200 miljarder kronor. De sträckor som blir kvar kunde lastbilarna köras på batteri. Vilket järnvägsnät man kunde få för det! Elektrifiering med tråd sägs kosta 100 miljoner kronor milen, men skenanhängarna säger att de kan göra det för hälften. Som jämförelse kostade elektrifieringen av Kristinehamn-Nykroppa för två år sen 27,5 miljon kronor milen.

    Flyttas gods från järnväg till väg blir det stora extra slitagekostnader. 23.5 miljard tonkilometer gods går med tåg uppger Trafikanalys, men av det är fem miljarder malmtransporter. Den tunga lastbilstrafiken fraktar 33,8 miljarder tonkilometer. Enligt Norrbotniabanans rapport i år kostar slitaget på väg sex gånger mer på väg än järnväg, 4,6 öre per tonkilometer mot 0,75 öre. Olyckskostnaden är 2 öre per tonkilometer mot 0,1 öre. I förslitning och olyckor kostar alltså den tunga lastbilstrafiken 2,2 miljarder kronor om året. Det betalar den inte. Skall vi öka på det?

    Frakt med lastbil är nära tre gånger dyrare än med järnväg. Trafikverket uppger 29.3 öre per tonkilometer mot 10,9 öre i sin plädering för en järnvägsplanskildhet för att få plats för fler godståg och göra Västlänken lönsammare. Ett tåg kan dra 40 vagnar med en lokförare, medan det behövs en chaufför för varje lastbil. En lastbil går i 80 kilometer i timmen, medan posttågen går dubbelt så fort. Farten på järnväg kan ökas på järnväg men knappast på väg. Lastbilar håller inte så länge. Vägar är mer utrymmeskrävande. En dubbelspårig järnväg har bättre kapacitet än en sexfilig motorväg. Järnvägsbuller är mer lättavskärmat än vägbuller.

    Det påstås att med elvägar får man plats för persontrafiken med tåg. Men det är pendeltågen som fyllt upp järnvägen, inte godstrafiken. Bygge av höghastighetsbanor skulle två- eller tredubbla kapaciteten på stambanorna eftersom det blir jämnare hastigheter där. Bättre trafikstyrning och längre tåg kan öka effektiviteten och minska kostnaderna.

    Det är ett stölleprov att satsa på elvägar, när det finns järnväg, som i alla avseenden är överlägsen, om det bara investerades i den och den fick sitt underhåll.

    Hans Sternlycke

    Svara
  2. Stig Broqvist

    Hej! Jag är förvånad att du skrev denna kommentar här. I min motion 219 föreslår jag verkligen inte någon elektrifiering av vägar. Jag ser att du några dagar senare skrev denna kommentar också till den motion, som ställer det dåliga förslaget om elektrifiering av vägar.
    Stig Broqvist

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *