Motion 221: Inför marknadsintegrerad demokrati

MOTION 221: Inför marknadsintegrerad demokrati

Jag vill att Klimatriksdagen ska framföra krav om att tekniker ska utvecklas och utvärderas för att göra det möjligt för medborgare och konsumenter att rösta kvantitativt om hur momsen bör differentieras. Framför allt bör det utredas om sådant mera dynamiskt system kan ha radikalt positiva konsekvenser för styrning av ekonomin ur hållbarhetsperspektiv.
 

Mitt förslag innebär i princip att samma person kan både agera som egennytto-maximerande konsument och samtidigt avge en röst om hur prisförhållandena borde vara för att det individuella konsumtionsbeteendet skulle leda till bästa samhällsnytta. På sikt bör detta förväntas leda till egennytta och samhällsnytta närmar sig varandra, vilket väl bör betyda uthålligt samhälle.

För denna decentraliserade direkt-demokrati, som jag vill kalla marknadsintegrerad demokrati, använder man helt enkelt momsen som dynamiskt kvantitativt styrinstrument för ekonomin. Man kan göra det i princip utan att förändra den totala mängden uppburen skatt. Det kan bli verksamt då momsen blivit så hög som 25 %; se exemplet på omstående sida. Denna form av demokrati avser att innebära väsentligt större dynamik och känslighet, motsvarande den gränslösa dynamik som faktiskt automatiskt existerar i marknadsekonomier, lokalt såväl som globalt.
Många människor besväras av att ständigt på grund av prisförhållandena inte ha möjlighet bete sig bättre än att göra individuella val som visserligen maximerar egennyttan, åtminstone för stunden, men som i större perspektiv kanske rent av är skadliga. Uppgivet brukar man ursäkta med att säga att ’ekonomin styr’. Upplevelsen av (t.ex) sådana motstridiga intentioner kallas för ’kognitiv dissonans’.

Marknadsmisslyckanden uppstår då egennyttan styr ekonomin men leder till annat än optimal samhällsnytta. Demokratiskt beslutsfattande bör väl vara den kraft som mest har potential att korrigera marknadsmisslyckanden.

Den icke-destu-mindre upplevda frånvaron av effektiva instrument för att styra ekonomin i ’hälsosam’ riktning leder till att generaliserat missbruk av jordens resurser lätt uppfattas som den enda giltiga logiken, trots uppenbarligen ohämmad exploatering kombinerad med total blindhet för konsekvenser. Allt annat får lätt karaktären av flummigt önsketänkande.

Som avses framgå av exemplet (se fig) så kan det finnas lösning på detta dilemma, nämligen en typ av ekonomisk demokrati som verkar decentraliserat direkt på marknaderna. Man skulle kunna kalla det ’marknadsintegrerad demokrati’.

Det kan dock även finnas starka icke-klimatrelaterade argument till differentiering av momsen. För dessa fall bör försiktighet prioriteras. Vi vill ej på något sätt förhastat stimulera till ökad klimatskadlig verksamhet. Bl.a därför bör forskning användas för att visa vilka effekter som förslaget verkligen kan förväntas ha, och om de går att påverka kvalitetsmässigt.

Kanske leder det till radikala miljöförbättringar (externaliteter internaliseras generellt), mer deltagande attityder och engagemang, demokratin blir gränsöverskridande, mer positiv syn på människans möjligheter, reklamen blir mer meningsfull, mer trovärdigt samhällskontrakt med självklar efterlevnad, etc. Dock hela tiden med risk för att det ’slår fel’, vilket ju ligger i demokratins natur och därför kräver vederbörlig ömsesidig respekt.

Författare: Gunnar Nilsson, Klimataktion Uppsala

 

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.





Appendix: Mer konkret beskrivning
En röstande som känner sig ha de specifika kunskaperna och engagemanget för att göra en bedömning om hur momsen bör justeras mellan olika varor eller varugrupper väljer ut ett antal alternativ för relativ poängsättning. De givna poängen normaliseras automatiskt (så att summan = 1). Då en sådan normaliserad vektor multipliceras med antalet alternativ i jämförelsen erhålles i stället poäng omkring 1 för respektive alternativ. Då i sin tur dessa värden kring 1 multipliceras med en given momssats erhålles en justerad moms. En vidare utveckling kan vara att ta hänsyn till att volymen varor beträffande respektive alternativ kan variera.

En väsentlig poäng är att normaliseringen gör det möjligt att beräkna medelvärden för varje produkt på individuella bedömningar och sålunda erhålla demokratiskt relevanta samlade bedömningar. Sådana resultat kan användas även i vägledande syfte för att ta reda på vad opinionen är. Som exempel visas i figuren nedan utdrag ur processen för sådana beräkningar för fallet stormarknad med avdelningar för bil, båt, cykel (som hos Biltema). Notera ursprunglig ”plattskatt” på 25 % !

(Figuren är tagen från tidigare engelska versioner av egna arbeten, se nedan). VAT = Value Added Tax = mervärdes-omsättnings-skatt = moms. Volume adjusted innebär att hänsyn är tagen, med bibehållen genomsnittlig momssats, till att avdelningarna har olika försäljningsvolymer. Pollsiffrorna (=röstesiffrorna) är slumpgenererade utan bias vilket råkat få till följd resultatet att cykelavdelningen belagts med höjd moms och bilavdelningen med sänkt moms. Man kan nog anse det vara ”fel” resultat, men det är ändå en poäng att visa att även sådana resultat blir möjliga.

Några referenser beträffande vad forskningen säger om differentierad moms:
Assarsson, Bengt. 2004. Consumer Demand and Labor Supply in Sweden 1980-2003 [i samband med] Mervärdeskattesatsutredningen, https://www.bassarsson.com/mvsk.htm
Copenhagen Economics (EU). 2007. Study on Reduced VAT applied to goods and services in the Member States of the European Union. Part A + Part B (Appendices)
European Commission (EC). 2008. The use of differential VAT rates to promote changes in consumption and innovation.
European Commission (EC). 2011. The role of market – based in struments in achieving a resource efficient economy,
Johansson, Peter. 2011. Den politiska momsdebatten I Sverige efter 1990: Ett bidrag till Skattereformers politiska hållbarhet. Institutet för framtidsstudier 2011:11
Mirrlees, James et al. 2012. The Mirrlees Review: A Proposal for Systematic Tax Reform. 1:st vol (2008): Dimensions of Tax Design, 2:nd vol (2011): Tax by Design,
OECD. 2006. The Political Economy of Environmentally Related Taxes.
Swedish Government. 2005. Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt? Finansdepartementet, Statens Offentliga Utredningar (SOU- 2005:57), Mervärdeskattesatsutredningen, https://www.regeringen.se/sb/d/108/a/46528

1 tanke kring ”Motion 221: Inför marknadsintegrerad demokrati

  1. brittakahanpaa

    Jag går in i en affär . När ska jag välja , vilken moms jag ska betala för den ekologiska limpan? Ska jag bestämma att den godare icke ekologiska limpan ska ha högre moms? Hur ska du få mig till det?

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *