Motion 308: Skydda kollagret i de svenska skogarna

Detta är ett resultat av sammanslagningen av motionerna 121 och 178:

MOTION 308: Skydda kollagret i de svenska skogarna

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att kolsänkor och kollagret i svenska skogar främjas och skyddas för att motverka klimatförändringarna. Minst 20 procent av den svenska produktiva skogsmarken måste få ett långsiktigt skydd, och det övriga skogsbruket behöver präglas mycket mer av kalhyggesfria och miljöanpassade metoder. Sverige behöver utreda klimatkonsekvenserna av skogsbruket och låta slutsatserna sätta skarpa gränser för framtidens uttag av biomassa.

Bakgrund
Skogen har en viktig roll i klimatarbetet. Regeringen och skogsindustrin förespråkar ökad skogsproduktion och en biobaserad samhällsekonomi för att motverka klimatförändringarna. Men hur välgrundade är deras tankar på att använda mer av skogen till biobränslen, lagra kol i pappersmassa, smörknivar och husbyggen samtidigt som man bedriver ett icke ekologiskt hållbart skogsbruk?  De senaste 10 åren har dessutom en rad kritiska röster höjts bland forskare och andra om klimatproblematiken angående produktion av bioenergi (läs t ex John deCiccos sammanfattning av kritiken: https://theenergycollective.com/john-m-decicco/79320/biofuels-and-climate-simple-troubling-view). Summan av bioenergi-utsläppen verkar i vissa fall vara värre än kol (se t ex rapporten ”Dirtier than Coal?”, utgiven av RSPB, Friends of the Earth och Greenpeace i Storbritannien: https://www.rspb.org.uk/Images/biomass_report_tcm9-326672.pdf).

I Skogsvårdslagens portalparagraf jämställs miljömål och produktionsmål men i praktiken innebär det att knappt 4 % av den svenska produktiva skogen idag är skyddad som naturreservat och nationalparker medan över 90 % brukas eller har brukats i enlighet med den svenska skogsbruksmodellen – kalavverkning, markberedning, plantering av gran eller tall, röjning, gallring, gödsling och slutavverkning igen.

Skogen har en annan, mycket värdefullare, roll att fylla om vi ska nå miljömål gällande klimat, biologisk mångfald och funktionella ekosystem.

Klimatberedningen föreslog 2008 att möjliga åtgärder och incitament för skydd av kollager och främjande av kolsänkor skulle utredas (kapitel 17): Klimatberedningen M2007:03
Dessvärre sattes aldrig utredningen i verket. Nu är det dags att återuppta de planerna.

Jordens största kollager är de stora världshaven. Näst efter det kommer gamla naturskogar världen över, däribland vårt nordliga barrskogsbälte. De lagrar väldiga mängder kol som genom sekler blivit en restprodukt av den livgivande processen fotosyntesen.

Kolet i dessa skogar lagras dels i träden som lever i många hundra år och bryts sedan sakta ned till död ved som blir näring till nästa trädgeneration. Men framför allt lagras de stora mängderna kol i marken genom processer som de mykorrhizabildande svamparna i skogen skapar i den symbios de lever i med träden i skogen. Ju äldre en skog är desto mer kol finns lagrat i den. Det betyder att våra skyddade naturreservat är enorma kollager som ser till att hålla koldioxidhalten nere i atmosfären.

NRK (14-01-2014), Ut i naturen: ”Skogen verden glemte

Den stora motsatsen är de kalhuggna skogarna som i och med kalhuggningen blir koldioxidutsläppare under en lång tid (ca 15-25 år beroende på jordmån). Om de avverkade träden i första hand blivit papper (som har en omloppstid på ca 2 år i snitt innan det blir koldioxid) så tar det ytterligare upp till 10-15 år till för den nya planterade skogen att kompensera för detta utsläpp. När denna tid gått är det snart dags att hugga ner skogarna igen och markens kollager blir återigen koldioxid i atmosfären. Då skogsbruket har så korta omloppstider hinner marken aldrig lagra de stora mängderna kol som gammelskogen gör. Det moderna svenska skogsbruket är alltså en klimatbov snarare än en klimathjälte då våra sista gamla naturskogar som inte skyddats som naturreservat huggs ner.

Klimatförändringarna innebär ökad stress och sårbarhet för skogen och arterna som lever där. Intakta skogsområden står emot och återhämtar sig bättre än fragmenterade områden. Dessa områden ger träden, växterna och djuren bäst möjligheter att sprida sig, anpassa sig och överleva i ett klimat som förändras. Ju större skada vi gör på ursprungliga skogen och den biologiska mångfalden, desto större är risken att klimatförändringarna slår hårdare även mot oss människor.

Åtgärder
Skogen är en viktig länk för motverka klimatförändringarna. Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas och skyddas. Incitament för ett skydd av kollager måste utredas och tillämpas. Forskning om skogsbrukets klimateffekter måste beaktas. För att nå en jämställdhet enligt skogsvårdslagens portalparagraf, göra allra största nytta för klimatarbetet samt möjliggöra att nationella miljömål och internationella miljöavtal ros i hamn ska skogsbruket i Sverige ställa om på följande sätt:

* Minst 20 procent av den produktiva skogsmarken skyddas långsiktigt.
Enligt ledande naturvårdsforskning måste 20 procent skyddas för att vi överhuvudtaget ska ha någon rimlig chans att långsiktigt kunna bevara de djur och växter som lever i våra skogar. Alla kvarvarande gammelskogar och andra skogar med höga naturvärden måste skyddas långsiktigt. Det är dessa skogar som har störst andel kol lagrat i marken.

* Det övriga skogsbruket behöver präglas mycket mer av kalhyggesfria och miljöanpassade skogsbruksmetoder.
Kalavverkning, som brukar följas av markberedning, exponerar skogsmarken där det lagrade kolet frigörs som koldioxid till atmosfären. Dessa skogsbruksmetoder måste anpassas och ställas om till ett alternativt skogsbruk i form av kalhyggesfria och miljövänligare skogsbruksmetoder. Då har skogsmarken fortfarande ett trädkrontak. Därmed kan kolet fortsätta att lagras i skogsmarken istället för att hamna i atmosfären. Denna typ av skogsbruk är också mer skonsam mot skogens ekosystem jämfört med kalhyggesskogsbruk. Hänsyn tas till mark, vatten, biologisk mångfald och klimat. Skogens mångfald av djur och växter har större möjligheter att leva kvar, till exempel klarar sig hänglavar bättre, mykorrhizabildande svampar överlever och ett flertal av de fåglar som bor i skogen kan leva kvar.

* Sverige behöver utreda klimatkonsekvenserna av skogsbruket och låta slutsatserna sätta skarpa gränser för framtidens uttag av biomassa. Osäkerheterna kring utsläppen i samband med skogsbruket är fortfarande stora. Sverige måste vara berett att låta klimatomställningen prägla skogsbruket. Skogens resurser ska användas uthålligt, både ekonomiskt och ekologiskt. Samtidigt bör en större andel av träråvarorna förvaltas som långsiktiga kollager såsom byggnadsvirke istället för kortlivade saker som papper och biobränsle.

Med ovanstående princip kommer klimatarbetet att främjas, de nationella miljömålen för ”Levande skogar” och ”Ett rikt växt- och djurliv” inklusive de internationella miljöåtagandena Sverige undertecknat att uppnås. På detta sätt kan vi också vara en god förebild i världen och visa att vi tar miljöfrågorna på allvar, att det handlar om klimatet, biologiska mångfalden, ekosystemen och framför allt framtidsfrågorna för våra kommande generationer.

Författare: Sebastian Kirppu, Amanda Tas, Mikael von Knorring.

 

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *