Motion 59 har arbetats samman med motion 147 till motion 309

MOTION 59: Förbud mot plastkassar

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att det snarast
bör införas ett nationellt förbud mot att använda plastkassar framförallt i daglighandeln, men
även i affärer där plasten inte alls behövs som förpackningsmaterial.

I väntan på att ett eventuellt förbud mot plastkassar träder i kraft, vill vi att
Naturskyddsföreningen lyfter frågan på nationell nivå och här ligger en stor pedagogisk uppgift.
Det gäller att medvetandegöra människor om frågans dignitet. Om vi skall fasa oss ur det
petroliumbaserade samhället, så måste vi börja med det mest uppenbara, annars förlorar
frågan i trovärdighet.

I Sverige använder vi ca 720 miljoner plastkassar per år, det blir ca 2 miljoner påsar varje dag
och globalt ca 10.000 påsar i sekunden. Den största konsumtionen består i att vi bär hem
matvaror från affären och i många fall kastas påsen efter detta. I andra fall används kassen för
att bära ut sopor i till soptunnan. Mängder av plastkassar går också åt vid inköp av kläder. Då
har kassen ofta ett tryck i flera färger och är ordentligt tjock (mer plastmaterial).

De senaste rapporterna om en okritisk hantering av plastkassar har visat – förutom att de bidrar
till att försämra klimatet – på en enorm belastning av miljön. Detta i form av ren nedskräpning
och en påverkan i alla hav. Det marina livet har blivit hårt ansatt av plaster. Stora plastpåsar
kväver fåglar, fiskar och däggdjur. Mindre plastbitar finns i magarnas innehåll hos dessa djur
och i sådana mängder att djuren svälter ihjäl. Mikroskopiska bitar återfinns på alla nivåer i
näringskedjan. Den fulla kemiska effekten med påverkan av bl,a. ftalater och bisfenol A har man
bara börjat ana. Även en luftburen miljöpåverkan finns vid förbränning av olika plaster och den
fulla konsekvensen av detta är ännu inte analyserad.

Plastpåsen är inte billig. Förvisso får man tillbaka 1 kg olja i uppvärmning för varje kilo förbränd
plast men det går åt 2 kilo olja att tillverka samma mängd påsar.

Det finns redan nu en debatt om alternativa lösningar till plastkassen. Bl.a vill förespråkarna för
plast ha ett komposterbart material baserat på stärkelse, dvs något nedbrytbart. Frågan är om
man skall ta odlingsbar jord till detta och göra en produkt som har en extremt kort livscykel
baserat på något man kan äta istället. Dessutom, hur ofta komposterar man sin soppåse? Den
kastas ju i det flesta fall i soptunnan.

Ett annat alternativ är tygkassen. En del hävdar att man då måste ha en kasse av ekobomull.
Man kan med lätthet säga att detta inte behövs. Det finns bambu och framför allt kan man ta tillvara det material som REDAN är tillverkat, dvs lakan , gardiner, överkast, handdukar, jackor, kjolar osv.

Plastpåsen skall bära sina egna kostnader. Om man kan sälja en tygkasse för 10 kronor styck så
skall plastpåsen kosta 15-20 kronor. Så länge plasten prismässigt konkurrerar ut tyget sker
ingen förändring.

Varför inte införa en Tygkassens Dag?

Författare: Naturskyddsföreningen Motalakretsen genom Inger Rosenberg

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.