Motion 91: Energitrappa i svensk lagstiftning

MOTION 91: Energitrappa i svensk lagstiftning

 

Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att en energitrappa, som visar vilken prioritet som ska ges till olika energislag, bör införas i svenska energistrategier och svensk lagstiftning (motsvarande den befintliga avfallstrappan).

Avsikten är att kraftfullt minska energiåtgången samt tydligt styra energiåtgången mot förnyelsebara energislag. Inom avfallssektorn finns en motsvarande avfallstrappa (även kallad avfallshierarki) som styr hantering av materiella resurser mot minskat behov, återanvändning och återvinning. Annan bortskaffning och deponi ska undvikas. Denna definieras i EU:s avfallsdirektiv och är införd i svensk lagstiftning med gott resultat. Svensk avfallshanteringen är idag betydligt mer resurseffektiv än för 20 år sedan.
Det är vanligt att man associerar källsortering till att värna om miljön. Detta är en uppfattning som borde utvidgas till att omfatta fler områden!
Syftet med en energitrappa/energihierarki skulle vara att styra in energiförbrukningen i landet mot bästa möjliga val ur klimatsynpunkt. Den skulle förtydliga och ligga till grund för nationella, regionala och lokala energiplaner och strategier. Den bör förtydligas i svensk lagstiftning. Trappan skulle grovt sett kunna se ut på nedanstående sätt, där nr. 1 har högst prioritet och nr. 3 har lägst prioritet.:

1. Minska behovet/användningen av energi
2. Använd förnyelsebara energialternativ
3. Använd fossil energi

Det svenska energisystemet tillförs ca 600 TWh energi årligen. Slutlig användning (efter omvandlingsförluster för kärnkraft mm) är knappt 2/3 av det. Av de 577 TWh som tillfördes under 2011 kom 36% från fossila energislag (råolja, oljeprodukter, naturgas, kok och kol). Här finns stor potential att minska koldioxidutsläpp från fossila energislag. Visserligen talar hushållningsprincipen, som är en del av Miljöbalken, om att hushållning med energi ska främjas så att kretslopp uppnås. I första hand ska förnybara energikällor användas. Andemeningen är god, men kraven på hur det ska gå till behöver skärpas till. Energitrappan/energihierarkin kan tillämpas för alla typer av verksamheter som är anmälningspliktiga eller tillståndspliktiga (mineralutvinning, pappersbruk, jordbruk, livsmedelsproduktion mm). Hur trappan ska följas/följs bör framgå i tillståndsansökan/miljökonsekvensbeskrivning, kontrollprogram, miljörapporter och liknande. Hushållning med energi ska visserligen vara en del av miljökonsekvensbeskrivningen redan idag, men fokus är i första hand på säkring av energitillförsel. När användning av fossil energi är oundviklig bör det lagstadgas att detta ska klimatkompenseras på något sätt, vilket verksamheten måste definiera.
Kärnkraft nämns inte i energitrappan, som den föreslås ovan. Kärnkraft är visserligen inte baserad på fossila produkter, men råvaran är heller inte förnyelsebar. Riskerna har i flera fall visat sig vara enorma (senast vid katastrofen i Fukushima). Kärnkraft har dessutom enorma omvandlingsförluster. Under 2011 resulterade 108 av de 168 producerade TWh i omvandlingsförluster. Utgångsläget bör därför vara att avveckla kärnkraft, och sikta på en energiomställning som man exempelvis gör i Tyskland.

Analogi med avfallshantering
Ökad tillväxt och konsumtion leder till ökade avfallsmängder, på samma sätt som det leder till ökat energibehov. Begränsade resurser gör att omhändertagande av de resurser som är i omlopp är mycket viktig. I Sverige uppkommer ungefär 100 miljoner ton avfall under ett år. Man vill idag bryta samband mellan ekonomisk tillväxt och uppkomst av avfall, och man har gått från att fokusera på avfallshantering till att fokusera på resurshantering .

Om avfallstrappan/avfallshierarkin
Avfallstrappan/avfallshierarkin har sitt ursprung i EU:s avfallsstrategi från 1989, definieras i EU:s avfallsdirektiv och är idag inarbetad i svensk lagstiftning. Strategin är att avfall ska hanteras så högt upp i trappan som möjligt (så lågt nummer som möjligt eftersträvas enligt listan nedan).
Avfallstrappan/avfallshierarkin (Avfall Sverige, 2013):
1. Förebyggande: uppkomsten av avfall förhindras, innehåll av skadliga ämnen minimeras
2. Återanvändning: återbruk av befintliga produkter utan vidare förädling
3. Materialåtervinning: materialet kommer till nytta som ersättning för annat material
4. Energiåtervinning: energin i avfallet kommer till nytta som ersättning för annan energi
5. Deponering: avfall som inte kan återvinnas/-användas läggs på upplagsplats för långtida förvaring utan plan för vidare behandling

Resultat av svensk avfallshantering
Avfallshanteringen i Sverige är idag betydligt mycket mer resurseffektiv än på 90-talet. På tio år har materialåtervinningen dubblerats. Materialåtervinning minskar behovet av energi för nytillverkning (återvinning av aluminium ger en energibesparing på 95%). Det är inte tillåtet enligt svensk lag idag att lägga utsorterat brännbart avfall, eller organiskt avfall, på deponi. Sedan 1994 har mängden avfall som går till deponi minskat med 68% totalt. Visserligen läggs fortfarande enorma mängder berg från gruvbrytning på deponi, men endast 1% av hushållens avfall deponeras (en minskning med 87%). Förbudet har varit en betydande faktor förändringen. En annan betydande faktor har varit producentansvar, som infördes under 90-talet (Naturvårdsverket, 2012). Biologisk återvinning ökade med 3,0% från 2011 till 2012.
Energiåtervinning av avfall (det vill säga eldning av sopor) kan visserligen medföra att man undviker att använda fossila bränslen för att producera energi. Samtidigt gör exempelvis biogasrötning av organiskt avfall att både näringsämnen och energirika gaser, som bildas från avfallet, kan återvinnas. ”Energiutvinning är en viktig del av avfallshanteringen, men i första hand för material som inte är lämpliga att materialåtervinna… Politiker och forskare är överens om att materialåtervinning är att föredra. ” (IL Recycling, 2013).
Mycket finns kvar att göra även inom avfallssektorn. Bland annat behöver sambanden mellan produktlagstiftning och avfallslagstiftning stärkas. Det översta steget är det svåraste. I Sverige jobbar man i nuläget aktivt med att minska matsvinnet.

Summering
Parallellerna mellan energiförbrukning och avfallshantering är därför starka. Införande av en energitrappa har således potential att minska energiåtgången på motsvarande sätt som avfallet har minskat under de senaste decennierna.

 

Författare: Naturskyddsföreningen Linköping

Källor
-Avfallsförordning (2011:927)
https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20110927.htm
-Avfall Sverige (2009)
https://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/Utveckling/U2009-24_01.pdf
-Avfall Sverige (2012)
https://www.avfallsverige.se/avfallshantering/materialaatervinning/varfoer-aatervinna/
-Avfall Sverige (2013)
https://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/svensk_avfallshantering_2013.pdf
-Avfall Sverige (2014)
https://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/
-Energimyndigheten (2010)
https://www.energimyndigheten.se/Offentlig-sektor/Kommunal-energiplanering/
-Energimyndigheten (2013a)
https://energimyndigheten.a-w2m.se/FolderContents.mvc/Download?ResourceId=2785
-Energimyndigheten (2013b)
https://www.energimyndigheten.se/Offentlig-sektor/Lansstyrelser/Riktlinjer-for-stod-till-lansstyrelserna/
-Europa (2009)
https://europa.eu/legislation_summaries/environment/waste_management/ev0010_sv.htm
-EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv
https://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2008:312:0003:0030:sv:PDF
-Förordning (2001:512) om deponering av avfall
https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20010512.HTM
-Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar
https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980905.htm
-IL Recycling (2013)
https://www.ilrecycling.com/atervinning-och-kallsortering/avfallstrappa/
-Konsumentverket (2001)
https://www.konsumentverket.se/Global/Konsumentverket.se/Best%C3%A4lla%20och%20ladda%20ner/rapporter/2001/2001_11.pdf
-Lag (1977:439) om kommunal planering
https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19770439.htm
-Miljöprövningsförordning (2013:251)
https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20130251.htm
-Naturvårdsverket (2012)
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6502-7.pdf
-sopor.nu (2014)
https://www.sopor.nu/En-sopas-vaeg/Andra-sopor/Deponering
-Tysk- Svenska Handelskammaren (2014)
https://www.handelskammer.se/sida/energiewende-i-tyskland-fran-fossila-branslen-och-karnkraft-till-fornybar-energi

 

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.

1 tanke kring ”Motion 91: Energitrappa i svensk lagstiftning

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *