Motion 10: Klimatsmart hantering av organiskt avfall

Bakom förslaget ligger inte bara en idé eller tanke. Det rör sig om fem års dokumenterad försöksodling, som tydligt visar att de forskningsresultat som Dr. H.P Rusch tog fram när det gäller ämnesomsättning kontra nedbrytning fungerar när det gäller organiskt avfall. En markant ökad avkastning är resultatet. Det finns flera odlare som med olika metoder visat samma sak. Nils Åkerstedt med sand och gräsklipp. Börje Gustafsson i Skurup med Skurupborren och jordisering. Börje Remstam med sin lustgård byggd på strängkompostering. Bo Persson i Trelleborg med växthusodling i grönt avfall. I Norge finns Herwig Pommeresche, som dessutom skrivit böcker om odlingens biologi. Han har myntat ordet ”humussfären” som beskrivning av kretsloppets biologi. Att beskriva kretsloppskomposten är inte svårt. Fyra steg. 1. Blanda avfall och jord ungefär 50:50 2. Täck med jord. 3. Plantera. 4. Vattna När man gjort de tre första punkterna, så sköter naturen fortsättningen. Inget lakvatten, inga luktproblem, ingen omgrävning. Men om man har växter med stor bladmassa, så räcker i regel inte regnvattnet till för optimal skörd. Sensommar och höst rör det sej om 40-50 liter i veckan per kvadratmeter. Kretsloppskomposten är ju också snabbare än den konventionella. Vid odlingssäsongens slut har det mesta av avfallet omvandlats till växter eller jord. Kvar finns förstås skal av ägg och en del frukter. När det gäller att få gehör för en bättre hantering av organiskt avfall, så verkar det väldigt svårt. Den konventionella komposteringen är så djupt rotad, att man inte vill höra talas om något annat än att den är bra för miljön. Målgrupperna är ganska givna. De stora trädgårdsorganisationerna borde komma först. Sen har vi naturbruksgymnasierna. SLU – det här är bara början och där finns mycket att forska vidare om. SKL (Sveriges Kommuner och landsting) givetvis – det är dom som bestämmer om avfallshanteringen.