MOTION 10: Klimatsmart hantering av organiskt avfall
Jag vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda att hanteringen av komposterbart material måste förbättras både med hänsyn till klimatet och uthållig matproduktion.
(Högerklicka på bilden för att ladda ner motionen som pdf.)
Dags att ställa om till en klimatsmart hantering av organiskt avfall!
Värdefull kunskap förträngs, förvrängs och dränks i mediebruset. Det är väldigt svårt att ändra sådant som är gängse uppfattning och praxis. Ett exempel är hanteringen av organiskt avfall, där den konventionella komposteringen är helt dominerande. Den prisas och lovas av marknaden och medierna och många, många miljövänner jorden över! (Även av mig under 1900-talet.)
Den obehagliga sanningen
Den konventionella komposten:
- Innebär långsam nedbrytning.
- Innebär stora energiförluster (i regel >50%)
- Är en miljöbov som bidrar till växthuseffekten.
- På 1920-talet visade nobelpristagaren Virtanen att växterna kan ta upp sammansatta ämnen.
- På 1950-talet visade mikrobiologen H P Rusch att kompostering i hög (eller behållare) är stort slöseri med energi.
Förslag: ytkompostering
- Att ytkompostera matavfall är knappast att rekommendera med tanke på fåglar och gnagare.
År 2001 gjorde Barbro Beck Friis sin doktorsavhandling om kompostering av hushållsavfall (2001-5-2 SLU Ultuna).
Förslag: Slutna behållare med gasåtervinning
- Slutna behållare och gasåtervinning är knappast något man gör i liten skala.
Kompostering – klimat och mat
Konventionell kompost = nedbrytning
Kretsloppskompost = ämnesomsättning
Kretsloppskomposten:
- Tar vara på energin i avfallet.
- Tar upp koldioxid – bra för klimatet.
- Inget lakvatten.
- Inga luktproblem.
- Ingen omgrävning.
- Snabbare än konventionell.
- Bättre jord + rejäl skörd.
Författare:
Bengt Flärd
Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!
Klicka här för att skriva ut sidan.
Läs mer om motionerna här.
Mycket intressanta och viktiga tankegångar, Bengt, men kan du beskriva kretsloppskomposten lite mer? Vad är det? Och hur ska tekniken komma ut i villaträdgårdar och till företag och andra som komposterar i olika skala?
Bakom förslaget ligger inte bara en idé eller tanke. Det rör sig om fem års dokumenterad försöksodling, som tydligt visar att de forskningsresultat som Dr. H.P Rusch tog fram när det gäller ämnesomsättning kontra nedbrytning fungerar när det gäller organiskt avfall. En markant ökad avkastning är resultatet.
Det finns flera odlare som med olika metoder visat samma sak.
Nils Åkerstedt med sand och gräsklipp. Börje Gustafsson i Skurup med Skurupborren och jordisering. Börje Remstam med sin lustgård byggd på strängkompostering. Bo Persson i Trelleborg med växthusodling i grönt avfall. I Norge finns Herwig Pommeresche, som dessutom skrivit böcker om odlingens biologi. Han har myntat ordet ”humussfären” som beskrivning av kretsloppets biologi.
Att beskriva kretsloppskomposten är inte svårt. Fyra steg.
1. Blanda avfall och jord ungefär 50:50
2. Täck med jord.
3. Plantera.
4. Vattna
När man gjort de tre första punkterna, så sköter naturen fortsättningen. Inget lakvatten, inga luktproblem, ingen omgrävning. Men om man har växter med stor bladmassa, så räcker i regel inte regnvattnet till för optimal skörd. Sensommar och höst rör det sej om 40-50 liter i veckan per kvadratmeter. Kretsloppskomposten är ju också snabbare än den konventionella. Vid odlingssäsongens slut har det mesta av avfallet omvandlats till växter eller jord. Kvar finns förstås skal av ägg och en del frukter.
När det gäller att få gehör för en bättre hantering av organiskt avfall, så verkar det väldigt svårt. Den konventionella komposteringen är så djupt rotad, att man inte vill höra talas om något annat än att den är bra för miljön.
Målgrupperna är ganska givna. De stora trädgårdsorganisationerna borde komma först. Sen har vi naturbruksgymnasierna. SLU – det här är bara början och där finns mycket att forska vidare om. SKL (Sveriges Kommuner och landsting) givetvis – det är dom som bestämmer om avfallshanteringen.
Tack för förtydligandet. Den här blandningen och planteringen kan man alltså göra på våren när det är tid att så och sätta. Vad gör man då med det organiska avfallet som uppstår under sommaren, hösten och vintern? Sparar det i en hög tills det är planteringsdags?
Du kan väl komplettera motionen med den här informationen så blir den ännu bättre än den redan är?
Är också intresserad hur gör man praktiskt med avfallet när det inte går att odla?
Vore också intressant med ytterligare referenser finns det flera studier än den som bedrevs på 50talet? Vilken annan forskning finns inom området?