Motion 16: Minska hushållens matsvinn

MOTION 16: Minska hushållens matsvinn

Det ökande matsvinnet är en orsak till de energikrävande produktionsprocesser som ligger till grund för såväl våra sinande energitillgångar som klimathotande utsläpp av växthusgaser. (Med matsvinn menas den mat som slängs men som hade kunnat ätas om den hanterats annorlunda.)

Utöver de åtgärder som idag beslutats om för att minska matsvinnet inom livsmedelskedjan, vill jag att Klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda ett förslag om att informera hushållen om orsaker till och effekter av matsvinnet, kompletterat med råd om hur det ska motverkas.

I Naturvårdsverkets rapport ”Miljöarbetet i samhället – miljömål och samverkan” framgår att livsmedelshanteringen ”står för ca 50 procent av den totala övergödningen och 20-25 procent av den totala miljöpåverkan”.

Vidare ger livsmedelsproduktionen upphov ”till spridning av gifter, bl.a. bekämpningsmedel, och är en av de mest vattenkrävande sektorerna”.

Matavfallet i Sverige för 2010 (från produktions-, försäljnings- och konsumtionskedjan för livsmedel) beräknas uppgå till en miljon ton, varav hushållen står för den största delen med 670 000 ton. (Från SMED-rapporten ”Från jord till bord – om storleken på matsvinnet [pdf].)

Idag ägnas matsvinnet en välgörande uppmärksamhet, såväl av myndigheter som av föreningar och allmänhet. Under åren 2013–2015 gör Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket särskilda satsningar för att minska matsvinnet i Sverige. Här samverkar de bland annat med Samverkansgruppen för minskat matavfall (Samma), som är ett nätverk för myndigheter, forskare och intresseorganisationer inom branschen. Här deltar ett trettiotal viktiga aktörer från myndigheter, organisationer och inom livsmedelskedjan.

Mot bakgrund av Sammas ambitiösa programförklaring, med ett innehåll av allt från framtagning av statistik, identifikation av problem och lösningar till ansvartagande och åtgärder – förutsätter jag att många av orsakerna till matsvinnet kommer att åtgärdas de närmaste åren. Men det torde då främst omfatta det matsvinn som uppstår inom livsmedelskedjan – det som omfattar livsmedelsindustrin, butiker, restauranger, storkök och skolkök.

Vad gäller hushållen, som står för den allra största delen av matavfallet (670 000 ton), krävs därutöver omedelbara åtgärder för att ändra på attityden till mathanteringen (planering av inköp, förvaring och förhållande till sista-datummärkningen.

Detta behov understöds av Livsmedelsverkets undersökning om konsumenternas kunskaper, attityder och beteende kopplat till matsvinn. Här framgår att de flesta tycker att matsvinnet är ett problem för andra, för samhället i stort och för världen, samtidigt som de upplever att de inte själva slänger särskilt mycket mat.

I denna rapport framförs också att det ekonomiska argumentet är viktigt för att minska matsvinnet. Ingela Dahlin, projektledare på Livsmedelsverket anför här att ”En tvåbarnsfamilj kan tjäna mellan 3 000 och 6 000 kronor om året på att äta upp maten istället för att slänga den”.

Jag vill att Klimatriksdagen uppmanar regeringen att genomföra en informationssatsning till Sveriges samtliga hushåll om orsaker till och effekter av matsvinnet, samt ger råd om hur det kan motverkas.

 

Lästips:

 

 

Författare:

Lars-Ola Johansson

 

Vad tycker du? Kommentera förslaget här nedanför!

Klicka här för att skriva ut sidan.

Läs mer om motionerna här.

2 tankar kring ”Motion 16: Minska hushållens matsvinn

  1. Eva

    Mycket viktig fråga det här! Visst är det onödigt att producera en massa mat för att slänga den. Men matavfall är ändå något oundvikligt, det är väl ingen som på allvar tycker att vi borde äta kaffensumpen, bananskalen och persikokärnorna. Det är legitimt matavfall. Matrester (färdiglagad mat som blir över vid bordet) och matsvinn (sånt som blir dåligt eller kastas på vägen från jord till bord, antar jag) däremot består av ätbar mat som borde ätas upp. Det kan tyckas petigt att göra skillnad på de båda men visst är det dumt när Linköpings kommun uppmanar oss att slänga matresterna i de gröna påsarna för att komposteras i kommunal regi. Vad de egentligen menar, hoppas jag, är matavfall i form av sump, skal, kärnor, ben, skaft, etc.

    Svara
  2. Ingela Dahlin

    Jättebra. Men det ingår i vårt nuvarande uppdrag att genomföra en informationssatsning, så kanske är detta att slå in öppna dörrar?
    Ingela Dahlin

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *